Krönika av Michael Strömgren - Hur tryggar vi vårt brandskydd i Europa?

Avrapportering om läget i Europa

För knappt ett år sedan sammanställde vi resultatet från en undersökning av just statusen för granskning och kontroll av brandskydd i Europa. Ligger fokus på myndighetskontroller eller på egenkontroll? Måste granskning av annan part vara oberoende? Hur ser flödet ut från projektering till produktion och vidare in i förvaltning?  Resultaten presenterade jag igår för Fire Information Exchange Platform (FIEP) som ligger under EU-kommissionen. Det var cirka 100 deltagare närvarande, bland annat EU-ländernas motsvarigheter till svenska Boverket, men också intressegrupper i sektorn. Det är slående att myndighetskontroll ser ut att väga tyngst i alla led. Det är nog också den största skillnaden mellan länderna, dvs. i auktoriteten hos myndigheter såsom stadsbyggnadskontor och räddningstjänster. Flera länder har ganska strikta kontrollsystem och samtidigt begränsade möjligheter till brandteknisk (analytisk) dimensionering.

Den obrutna informationskedjan

Samtidigt finns stora likheter, som i typen av dokumentation som kravställs (brandskyddsdokumentationer, planer för underhåll, ritningar, relationshandlingar). Inget land ställer ännu krav på BIM-modeller eller andra digitala handlingar. Vi vet dock att Storbritannien är på väg att föra in krav på the Golden Thread of Information, som innebär ett bredare grepp, där t.ex. data från BIM-modeller kan utgöra ett viktigt underlag. I takt med att Skandinavien digitaliserar byggregler ser vi också att digitalisering av kontrollprocessen är nästa steg. Mer på detta ämne kommer i sommar när vi presenterar resultaten av vårt forskningsprojekt, Den obrutna informationskedjan för brandskydd (finansierat av Formas, Vinnova och Energimyndigheten).

Michael Strömgren föredrar för Fire Information Exchange Platform (FIEP)

Regler och marknad i samverkan är nyckeln

Brandskydd har sällan varit på så hög nivå beslutsfattarnivå inom EU som det är nu. Anledningen till detta är dels branden i Grenfell Tower men också att byggsektorn inte är effektiv och att vi generellt misslyckas för ofta med att uppfylla samhällets förväntningar på brandsäkerhet. Men det ligger även problem i att brandskydd är ett hårt reglerat område, då det alltför ofta leder till byråkrati, onödiga kostnader och att detta i sig hämmar innovation och nytänkande. Så gott som alla länder har också stuprör inom sektorn där discipliner ”säkrar sitt eget” snarare än att söka utvecklande samverkan horisontellt. Detta är också en anledning till EU:s Better regulation agenda som syftar att skapa en effektivare reglering. Det är en svår balans att träffa rätt i regleringen, men det finns samtidigt stora möjligheter när flera är med och samverkar. Erfarenheter utanför byggområdet visar också att digitaliseringen här kan vara en nyckel till att få både ökad effektivitet och bättre kvalitet. Men nyckeln är förstås co-creation och att utnyttja styrkorna i både reglering och incitamenten på marknaden på bästa sätt.