Haur du sitt Malmö haur du sitt varden - Brandskydd, Ventilationsbrandskydd, nödbelysning - Briab

Nyhet

Haur du sitt Malmö haur du sitt varden

6 oktober, 2021

Det är drygt 25 år sedan denna slogan (på rikssvenska – har du sett Malmö har du sett världen) lanserades av Sydsvenska Dagbladet och kanske ligger det numera något i det. Mellan Malmö och Köpenhamn sträcker sig sedan länge Öresundsbron, staden har fått sin skyskrapa i form av Turning Torso och på Möllan hittar du mat och dryck från alla världens hörn. Sedan 1990-talet har Malmös befolkning dessutom konstant ökat och det är Sveriges snabbast växande storstad. Före detta industriområden blir bostads-, kontors- och universitetsområden, vilket är positivt för stadens tillväxt. Men den snabba tillväxten medför också utmaningar. Det finns många potentiella risker att väga in när industriområden ska omvandlas till trygga bostadsmiljöer.

Välkommen till en artikelserie om Malmö i tre delar av Bengt Sigvardsson.

Peter Abrahamsson började jobba på Kockumsvarvet 1975. Han var den siste ”knogaren” som lämnade varvet när verksamheten i Malmö slog igen 2013. (Foto: Bengt Sigvardsson)

Peter Abrahamsson, 62, sitter på en uteservering vid småbåtshamnen Dockan i Malmös Västra Hamn. Hans blick vandrar från fritidsbåtarna, som ligger förtöjda vid hamnkanterna, till de nybyggda, fashionabla kontors- och bostadsbyggnaderna runtomkring.

– Det har blivit fint, men jag skulle vilja se lite mer upplysningar om vad det här en gång var och vad det har betytt för Malmö, säger Peter.

Förr låg Kockumsvarvet här. Dess varvsverksamhet var bland de största i världen under 1950- och 1960-talen. Under första hälften av 1970-talet jobbade närmare 7 000 personer här. Då reste sig världens högsta bockkran, den 146 meter höga Kockumskranen, vid Dockans mynning.

Dockan är intakt, men inget annat. Förutom de låga tegelbyggnaderna, en bit bort, som var personalhus. Där bytte jag om när jag jobbade i Dockan, säger Peter.

Dagen efter att Peter fyllde 16 år började han en svetsarutbildning på varvet och blev sedan anställd.

Jag trivdes så in i helsicke. Jag är en nyfiken person som tycker om att upptäcka nya saker. Här mötte jag hela världen. Det har format mig som människa, säger Peter.

Den siste knogaren

Minst 50 olika nationaliteter jobbade på varvet.

– Redan då speglade Malmö det mångkulturella, säger Peter.

Han jobbade på Kockums en bit in på 1980-talet och arbetade sedan på annat håll i några år. 1996 återvände han till Kockums. Då var den svenska varvskrisen ett faktum. 2002 monterades Kockumskranen ned och såldes till Sydkorea. 2013 lades produktionen i Malmö ned. Peter och tre till fyra andra knogare var kvar till slutet.

– Vi blev avtackade på förmiddagen. De andra gick hem, men jag tänkte att ”jag ska fan ta mig vara den sista som lämnar”, så jag gick en extra runda innan jag gick hem. Jag var den siste knogaren som lämnade området, säger han.

Avindustrialiseringen ledde till hög arbetslöshet i Malmö i början av 1990-talet. Det bidrog till att Malmö Högskola, numera Malmö Universitet, grundades 1998 i hamnområdet. Idag pluggar 24 000 studenter där.

– Att Malmö har blivit en kunskapsstad märks framför allt på alla olika svenska dialekter som man hör. Men den malmöitiska mentaliteten, det vill säga det lite kaxiga, finns fortfarande kvar och smittar av sig på de som flyttar hit, säger Peter och flinar.

Nordens högsta skyskrapa Turning Torso stod färdig 2005 och har blivit Malmös landmärke efter att Kockumskranen monterades ned. (Foto: Bengt Sigvardsson)

Sveriges Chicago

Efter bomässan Bo01, 2001, har en uppsjö av bostads- och kontorsbyggnader byggts i Västra Hamnen. Där reser sig även Nordens högsta skyskrapa, Turning Torso, sedan 2005. Endast en tredjedel av området har hittills byggts ut, men år 2030 ska här finnas cirka 10 000 bostäder och 20 000 arbetsplatser. Peter önskar att staden får fler stora industrier så att även folk utan universitetsutbildningar kommer in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten i Malmö ligger på över 15 procent. Peter jobbar numera som utbildare på Lernia. Där får han ofta frågor om Malmö under Kockums glansdagar.

– Jag berättar att i och med att folk fick och hade jobb då så fanns inte de konfrontationer och friktioner som vi har idag, säger han.

Han syftar på utanförskap, parallellsamhällen och gängkrig, framför allt i Malmös så kallade utsatta områden. Antalet skjutningar och sprängningar var som värst, 2017. Då beskrevs Malmö som ”Sveriges Chicago”. Peter betonar att arbetslöshet inte är enda roten till problemen, men att en stor del av dem skulle kunna lösas genom ”utbildning, jobb och meningsfull fritid”. Han har aldrig känt sig otrygg, trots att han bott i många olika stadsdelar. Faktum är att antalet skjutningar och sprängningar har minskat markant i Malmö sedan 2017, även om siffran fortfarande hög.

– Om vi bortser från skiten som händer, så älskar jag att staden utvecklas, förnyas och att skepnaden förändras, säger Peter.

Strandpromenaden i Västra Hamnen har blivit Malmös riviera som lockar till sig folk från alla stadsdelar. (Foto: Bengt Sigvardsson)

Identitetskris

Några stenkast från Dockan ligger Malmös 199-åriga inre fyr. Efter mörkrets inbrott kastar den numera sitt ljus mot bebyggelsen i hamnen, bland annat mot en stor kontorsbyggnad där några av de drygt 400 företagen som har etablerat sig i Västra Hamnen huserar. Ett av dessa är Briab, Brand- och Riskingenjörerna AB, som öppnade sitt Malmökontor 2017. Fredrik Nystedt, expert inom riskhantering på Briab, har följt Malmös utveckling på nära håll.

– För 30 år sedan saknade Malmö en tydlig identitet. Vad skulle det bli av staden när industrin minskade? säger han.

Det blev definitivt ingen spökstad. Från 1990 har Malmös befolkning ökat från 224 000 till 348 000 personer och det är Sveriges snabbast växande storstad. Öresundsbron, som invigdes år 2000, må påverka, men Fredrik ser grundandet av Malmö Högskola som främsta drivkraften.

– Det ledde till att fler tjänsteföretag etablerade sig här. Från att ha varit en industriproduktionsstad utvecklades Malmö till en tjänsteproducerande stad. Nu bygger många företag sina huvudkontor här, säger han.

Fredrik har jobbat med brandskydd och riskhantering i Malmös stadsbyggnadsprocess sedan 1999.

– När industrin drog sig undan öppnades enorma centrala ytor upp i Malmö som man har jobbat produktivt med att utveckla till bostadsbebyggelse, säger Fredrik.

Tätbebyggt

Det finns många potentiella risker att ha i åtanke när industriområden ska bli trygga bostadsmiljöer. Och ännu fler när bostadsområden ska blandas med industrier som kan förorena mark och luft, orsaka bränder eller som är beroende av tung trafik.

– Det är en stor utmaning att både skapa arbetstillfällen och bostäder i samma område, säger Fredrik.

Brand- och riskingenjörernas uppgift är att underlätta omvandlingen, inte enbart utifrån brandrisk utan också ur ett ekonomiskt, socialt och inte minst ett hållbart perspektiv. Ofta får man medla mellan entreprenörer och myndigheter. Regelverket är luddigt. Därmed är kunskap, erfarenhet och innovation som a och o för att skapa trygga miljöer.

– Även om det inte finns ett förbud mot att bygga i ett visst område måste man ibland ställa sig frågor som ”är det lämpligt att ha en förskola just här”? säger Fredrik.

Malmö är oerhört tätbebyggt på en förhållandevis liten yta där det lever cirka 180 olika nationaliteter. Stadsdelarna växer in i varandra. Det innebär utmaningar, men gynnar även integrationen.

– Västra hamnen har till exempel blivit Malmös riviera. Alla i staden kan lätt ta bussen dit, säger han.

Fredrik minns i slutet av 1990-talet då folk från hela Malmö vallfärdade till Rosengård för att käka stans bästa falafel. Idag är Mellanösternrestauranger utspridda över hela staden, särskilt kring Möllevångstorget.

– Vad är integration? Ett sätt är att erbjuda sin mat och kultur. Många företag väljer att flytta sin verksamhet till mångkulturella områden, även de som förknippas med problem. De vill ha mångfald, säger Fredrik.

Efter tilltagande gängkrig, skjutningar och sprängningar fick Malmö öknamnet ”Sveriges Chicago”. Våldet har dock minskat markant sedan 2017. (Foto: Bengt Sigvardsson)

Polispådrag

Det är lunchtid, men redan polispådrag vid Möllevångstorget. Ett tiotal poliser omringar ett gäng miljöaktivister som har satt sig mitt på Bergsgatan och stoppat trafiken. Stinkande avgaser från köande bilar blandar sig med dofter från restaurangkök och exotiska matbutiker. Torgförsäljarnas lockrop om ”stans billigaste grönsaker” dränks av brölande signalhorn. Nyfikna åskådare samlas kring aktivisterna. Till och med de ljusskygga kidsen i munkjackor smyger fram från de övervakningskamerafria sidogatorna för att kolla vad som händer.

– Vi är bara människor som vill rädda vår jord, förklarar en av aktivisterna.

En manlig åskådare i medelåldern låter sig inte imponeras. Han blänger ilsket på aktivisterna. Mumlar något på bred malmöitiska om ”jäkla fubbickar”. En bit bort reser sig statyn ”Arbetets Ära” sedan 1931. Platsen är väl vald. Husen kring torget byggdes nämligen i början av 1900-talet för arbetarfamiljer. Även om fabrikerna kring torget nu har omvandlats till kontors- eller nöjeslokaler så är området fortfarande ”rödast” i Malmö. Vänsterdemonstrationer antingen utgår från – eller avslutas vid – statyn. Och innan hemmamatcher samlas inbitna MFF-supportrar här för att ladda upp på ölschappen kring torget.

Segregation

Ett par minuters promenad bort ligger Triangelns köpcenter, det största i centrala Malmö. Där är det äkta paret Fadi och Mitra Nassar på shoppingrunda med sin femårige son Alain. Familjen har rötter i Libanon. Fadi, som är tolk och fotograf, har bott i Sverige sedan 1990 och flyttade till Malmö 1999. Då var staden ”dödare” jämfört med nu, framför i närheten av Värnhemstorget där familjen bor.

Det finns cirka 180 olika nationaliteter i Malmö. Familjen Nassar, som har rötterna i Libanon, trivs i Malmö. (Foto: Bengt Sigvardsson)

– Malmö har blivit mer kosmopolitiskt. Det känns mer europeiskt med många nya restauranger med uteserveringar. Förr var utelivet koncentrerat till Lilla Torg och Möllevångstorget, nu finns det överallt. Även arkitekturen på nybyggda hus, framför allt i Västra Hamnen, är mer europeisk än skandinavisk, säger Fadi.

Numera hittar familjen samma matutbud i Malmö som i Libanon. Fadi uppskattar det mångkulturella, men oroar sig över segregation. Framför allt i skolorna.

– Jag vill att min son behåller det bästa av den libanesiska kulturen, men vill också att han lär sig bra svenska och får svenska värderingar. Det är viktigt för att lyckas i framtiden, säger han.

Mitra har bott i Malmö i cirka tre år.

– Första året så trivdes jag inte, men efter att jag började lära mig svenska och fick nya vänner så älskar jag Malmö. Även om man hör att det är problem i vissa områden så känner jag mig trygg oavsett vilken tid på dygnet jag går ut. Det finns ju poliser överallt, avslutar hon.

År 2031 förväntas Malmös invånarantal ha ökat med 46 000 personer. Malmös ”siste knogare”, Peter Abrahamsson, gläds åt utvecklingen, men hoppas att tillväxten ska ske i harmoni med nya arbetstillfällen. För brand- och riskingenjörer väntar många utmaningar i arbetet med att skapa brandsäkra bostads- och arbetsmiljöer som dessutom är socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbara. Digitalisering erbjuder många nya möjligheter i denna process. Enligt Michael Strömgren, Public Affairs Manager på Briab i Malmö, krävs det emellertid en attitydförändring inom byggbranschen.

– En stor utmaning är att vår bransch, byggbranschen, är oerhört konservativ, säger han, men det ju också det som är möjligheten. Det finns ett uppdämt behov av förändring.

Mer om digitalisering och hållbarhet i nästa Malmöartikel då vi även besöker ett av stadens utsatta områden. Läs den här

Bengt Sigvardsson är frilansjournalist med världen som arbetsfält, men med särskild inriktning på Mellanöstern. Som fjärde och avslutande del av artikelserien får vi en intervju med Bengt där han berättar om sig själv och sitt spännande arbete. Följ oss gärna.

För mer information, kontakta:
Dela eller skicka till en kollega

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@briab.se.

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

Jag förstår