Vissa delar av historien vill man behålla, andra vill man lämna bakom sig. - Briab - Brand, Risk & Säkerhet

Nyhet

Vissa delar av historien vill man behålla, andra vill man lämna bakom sig.

Det byggs överallt i Malmö, Sveriges snabbast växande storstad. Processen innefattar skapandet av ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara bostads- och arbetsmiljöer. Det kräver nära ett samarbete mellan inblandade aktörer. På många plan funkar det bra. I Malmös utsatta områden, som Lindängen och Rosengård, rustas fastigheter upp och arbetslösa anställs av fastighetsbolag. Inom byggbranschen finns det dock mycket kvar att önska när det gäller samarbete. Den ena handen vet ofta inte vad den andra gör och viktig information riskerar att förloras. Det är till exempel en gåta för många hur brandskyddet ser ut i byggnationerna, men digitaliseringen kan ge många svar.

Välkommen till andra delen av Bengt Sigvardssons betraktelse av Malmö.

1-Cyklist-Lindängen-torg

Lugnet på torget i Lindängen kan bedra. Det har rykte om sig att vara en rekryteringsplats till kriminella gäng

Dofter av pizza och kebab sipprar ut från restaurangerna kring torget i Malmöstadsdelen Lindängen. Det är lunchtid. Förutom några enstaka förbipasserande och ett par grönsaksförsäljare är människorna lätträknade. Det är tyst och lugnt, men skenet kan bedra. En kvinna pekar mot en lokal i närheten.

– Där rekryterades ungdomar till ett kriminellt gäng, men det har lugnat sig i takt med att affärs- och serviceverksamhet har öppnat i nästan alla husnedervåningar runtomkring, berättar hon.

2-Fasad-höghus-Lindängen

De flesta hyreskasernerna i Lindängen, ett av Malmös särskilt utsatta områden, byggdes på 1970-talet. Området har nu börjat rustas upp så smått.

Höga hyreskaserner sträcker sig mot skyn. Många av husen är slitna och byggda under 1970-talet som en del av miljonprogrammet. Bebyggelsen i kvarteret Vårsången sticker dock ut. Där är bostadshusen nyrenoverade. En del är nybyggda. Inne på en grönskande bakgård sitter Sacdiyo Mohamed, 31, och Hanady Hamoud, 35. De bor i Rosengård, fem minuters bilresa bort.

– Många pratar illa om Rosengård, men jag trivs jättebra och känner mig hemma där, säger Sacdiyo.

3-Sacdiyo-Mohamed-Hanady-Hamoud

Sacdiyo Mohamed (till vänster) och Hanady Hamoud bor i Rosengård och arbetar i Lindängen. Det är två av Malmös så kallat särskilt utsatta områden. Kvinnorna anser dock att stadsdelarna har oförtjänt dåligt rykte.

Lindängen och Rosengård är två av Malmös så kallat särskilt utsatta områden med hög arbetslöshet och sociala problem. De fick internationell uppmärksamhet för några år sedan då bilbränder, upplopp och gängkrig verkade vara en del av vardagen. När Sacdiyo kom till Sverige, från Somalia för sju år sedan, bodde hon ett år i den lilla staden Svalöv i mitten av Skåne.

– Då hörde jag bara dåliga saker om Rosengård. Folk sa att det var så farligt där att inga bussar vågade köra dit efter klockan åtta på kvällen. När jag flyttade dit var jag först rädd, men sedan började jag att trivas jättebra. Man känner sig trygg även om man går ut klockan två på natten, säger hon.

Hanady, som har rötterna i Irak, håller med.

– Det bor inga farliga zombies i Rosengård. Alla känner varandra, säger hon.

De menar att våldet endast drabbar en liten klick kriminella.

 – Människor är som speglar. Är du god mot andra så är de goda mot dig. Gör du dåliga saker får du dåliga saker tillbaka, säger Sacdiyo.

4-Sacadiyo-Mohamed

När Sacdiyo Mohamed kom till Sverige från Somalia för sju år sedan skrämde Rosengård henne. Nu stortrivs hon i stadsdelen.

De trivs i sina bostäder och oroar sig varken för inbrott eller bränder. De, liksom de flesta, vet dock inte hur brandskyddet ser ut i husen. Det är oftast dolt.

Men jag har brandvarnare och när jag kom till Sverige fick vi utbildning om vad man ska göra om det börjar brinna, säger Sacdiyo.

De säger att utvecklingen i Malmös utsatta områden går i rätt riktning. Gängrelaterat våld har minskat sedan 2017. I Lindängen byggs nya bostäder, likaså en ny grundskola för 630 elever. Ett nytt allmänt torg ska etableras. Malmö stads olika förvaltningar, fastighetsägare, frivilligorganisationer och boende är involverade i utvecklingen. I Rosengård ska nya bostäder byggas för första gången på nästan 30 år. I båda stadsdelarna renoveras slitna byggnader. Nya butiker och serviceinrättningar slår upp sina portar.

5-Hanady-Hamoud

Hanady Hamoud har rötterna i Irak. Hon älskar Malmö och Rosengård.

– Jag har en kusin i Umeå som tycker att jag ska flytta dit. Hon säger att jag kommer att få jobb, bra bostad med mera. Det låter fint, men där kan jag aldrig få Malmö. Malmö och lycka går inte att köpa, säger Hanady.

Hanady’s man arbetar med att restaurera gamla byggnader. Det har gett henne en inblick i Malmös historia som sträcker sig tillbaka till 1100-talet.

– Jag tycker om de gamla kyrkorna i Malmö. Det luktar historia i dem. De är som museum, säger hon.

Lilla,Torg,In,Malmo,In,The,Summer.,Sweden.

Lilla Torg i Malmös äldre delar.

Lotsar de vilsna

Malmö utvecklades från en dansk fiske- och handelsstad på 1200-talet till en svensk befästningsstad på 1600-talet. Med tidens gång blev de en viktig industristad. Sedan Malmö Högskola grundades 1998 har det blivit en snabbt växande kunskaps- och tjänsteproduktionsstad.

 – Bor man i Malmö så behöver man inte resa utomlands. Här finns alla länder samlade, säger Sacdiyo.

Malmös internationella prägel lockar till sig många nysvenskar. Kvinnorna jobbar på Yalla Trappan, ett arbetsintegrerande, socialt företag och kvinnokooperativ. Det startade i Rosengård 2010 för att skapa arbetstillfällen för utlandsfödda kvinnor. Yalla Trappan har nyss öppnat verksamhet i Lindängen där Hanady och Sacdiyo jobbar som ”lotsare”.

– Det innebär att vi lotsar utlandsfödda eller nyanlända kvinnor till olika myndigheter, förskolor, hälsovård med mera. Som ny i Malmö är det svårt att veta vart man ska vända sig för olika ärenden, säger Sacdiyo.

7-Ön-Limhamn

Bostadsområdet Ön i den välbärgade stadsdelen Limhamn. 

Många menar att Malmö är en segregerad stad där invånarna i områden som Rosengård och Lindängen har ytterst lite kontakt med de i mer välbärgade stadsdelar.

– För fem – sex år sedan, när jag och min man var i Västra Hamnen, brukade folk stirra på oss. Antagligen för att jag bär muslimsk schal. De undrade kanske ”vad gör hon här”. Så är det inte längre. Folk har vant sig och tycker att det är normalt. Dessutom kommer folk från andra stadsdelar till Rosengård för att köpa saker som inte finns där de bor, säger Sacdiyo.

De ser hög arbetslöshet som roten till många problem. Det tog flera år för Hanady, som är barnskötare, och Sacdiyo, som är undersköterska, hitta jobb. De stortrivs med sina nuvarande arbeten.

– Det är ett underbart jobb eftersom vi hjälper andra. Många nyanlända eller de som känner sig vilsna i Malmö tackar gud för möjligheten att ha en lotsare, säger Sacdiyo.

Social hållbarhet

På Södra Förstadsgatans shoppingstråk, mellan Gustaf Adolfs Torg och Triangeln i centrala Malmö, parerar cyklister och elsparkcykelförare fram bland flanörer som letar efter lediga platser på caféerna eller efter fynd i småbutikerna. På en sidogata har det lokala bostadsbolaget Trianon sitt huvudkontor. Det har fullt upp. År 2050 förutspås nämligen Malmös befolkning ha ökat till cirka en halv miljon invånare. Det byggs i princip överallt. Malmö stad ska prioritera byggherrar och bostadsbolag som arbetar med sociala åtaganden och som har höga klimat- och miljöambitioner.

8-Södra-Förstadsgatan-Shoppingstråk

Flanörer på Södra Förstadsgatans shoppingstråk i centrala Malmö.

Cirka 180 olika nationaliteter finns representerade bland stadens cirka 350 000 invånare.

– Många fastighetsbolag har satsat på grön hållbarhet ett bra tag. Nu börjar de få upp ögonen för den sociala hållbarheten också, säger Nina Gilljam som är kommunikationschef på Trianon.

Trianon var ett av de första svenska fastighetsbolagen som satsade på både grön och social hållbarhet. Bolaget äger fastigheter runtom i Malmö. En del i så kallat utsatta områden, bland annat i Vårsången på Lindängen. De byggdes 1974 – 1975. När Trianon fick i uppdrag att förvalta området var det nedslitet, hade hög energiförbrukning och en stor omflyttning. När man köpte bostadsområdet, 2011, totalrenoverades fastigheterna och gjordes mer energieffektiva. Samtidigt gjordes inte de absolut största standardhöjningarna.

10-Mona-Mirza-Nina-Gilljam

Mona Mirza (till vänster) och Nina Gilljam är marknadskoordinator respektive kommunikationschef på fastighetsbolaget Trianon i Malmö.

– Vi har en renoveringsmodell som innebär att man ska kunna ha en relativt låg inkomst och ändå klara av att betala sin hyra, säger Nina.

Trianon anställer dessutom arbetslösa personer i deras bostadsområden. Till exempel som fastighetsskötare vilket innebär en lokal närvaro och god kontakt med de boende. Det leder i sin tur till mindre risk för vandalism och nedskräpning. Bolaget har även sociala klausuler i upphandlingar där tjänste- och byggentreprenörer förbinder sig att anställa arbetslösa som bor i området. Nina menar att alla vinner på att satsa på social hållbarhet. Även privata fastighetsbolag.

– Givetvis betalar man i större utsträckning sin hyra när man har råd med det. Det är bra för oss fastighetsägare, hyresgästerna och samhället i stort med trygga, trivsamma bostadsområdena där de boende bor kvar, betalar sina hyror och är nöjda, säger hon.

Anställer hyresgäster

I Vårsången, där man byggde nya fastigheter 2014, har omflyttning och elförbrukning minskat med 50 procent. Nybyggnationer anpassas efter de boendes betalningsförmåga. Man har ett nära samarbete med kommunen, polisen, föreningar och andra fastighetsbolag.

– Vi vill ha trygga och trivsamma bostadsområden där folk bor kvar länge. Barn och ungdomar ska trivas, få bästa tänkbara uppväxt och bra förutsättningar att gå vidare i livet, säger Nina.

Lokal färdplan

Trianon satsar även på miljömässig hållbarhet genom förnybar energi, solceller och grön betong. Snart ska ett bostadsprojekt med fasader i trä med hög hållbarhetsprofil dra i gång i området Sege Park. Att bygga i trä blir allt vanligare i Sverige. Det innebär en del utmaningar när det gäller brandskydd. I en kontorsbyggnad i Västra Hamnen huserar Briab, Brand- och Riskingenjörerna AB. Michael Strömgren, Innovationschef på Briab, berättar att Malmö ligger långt fram i träbyggandet.

11-Michael-Strömgren-Briab

Michael Strömgren är Public Affairs Manager för Forskning & Utveckling på Briab i Malmö. Han månar om miljön och tar cykeln till och från jobbet.

– Malmö tog initiativ till LFM30 som handlar om att bygga mer hållbart och klimatsmart. Det leder förstås till mer träbyggande och att andra gröna alternativ övervägs, säger han.

LFM30, eller Lokal Färdplan Malmö 2030, utvecklades 2019 då Malmö stad undertecknade ”A declaration of Cities Commitment to the 2030 Sustainable Development Agenda”. Det är en del av FN: s Globala Mål För Hållbar Utveckling. Enligt färdplanen ska den lokala bygg- och fastighetsbranschen i Malmö vara klimatneutral senast 2030. Idag står bygg- och anläggningsbranschen för över 20 procent av klimatbelastningen.

– I ett av våra senaste projekt såg vi att om endast ett flerbostadshus byggs i trä i stället för betong så sparar man cirka 300 ton koldioxid, säger Michael.

Byggfel för miljarder

Briab ligger i framkant när det gäller brandskydd i träbyggnationer i Sverige. Man kravställde och utformade konceptet för brandskyddet för den svenska paviljongen på Världsutställningen EXPO2020 i Dubai.

– Vi är en möjliggörare genom en smidig, effektiv riskhantering. Vi vrider och vänder på de utmaningar man har och hittar sedan lösningar och sätt att hantera riskerna på, säger Michael.

När det gäller ekonomisk hållbarhet är byggbranschen inte särskilt smidig.

– Boverket har uppskattat att byggfelen i Sverige kostar mellan 50–100 miljarder kronor per år. Hur hållbart är det? frågar sig Michael.

Malmˆ,,Sweden,From,Above

Det byggs överallt i Malmö, Sveriges snabbast växande storstad. Processen innefattar skapandet av ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara bostads- och arbetsmiljöer. Det kräver nära ett samarbete mellan inblandade aktörer.

Han menar att byggbranschen har hamnat på efterkälken beträffande digitalisering. Samtidigt har Byggnadsformationsmodellering, BIM, funnits på marknaden ett tag. BIM är en 3D-modell som skapas i en byggprocess för projektering och visualisering. All information om byggprocessen eller byggnaden finns samlad i ett digitalt paket.

I oktober 2019 lanserades Bimfire Tools, en mjukvara som har fokus på att få in brandskydd i BIM-processen. Men trots att det finns verktyg är det inte ovanligt att de olika aktörerna i en byggprocess fortfarande måste gå ett stort antal ritningar och underlag för att få översikt. Detta för att branschen har varit långsam att ta sig an nya arbetssätt.

 – Risken finns att viktig information tappas bort längs med vägen, vilket ställer till det om en byggnad ska byggas om. I värsta fall kan man ha byggt in ett bristfälligt brandskydd som inte upptäcks. Detta hände i Grenfell Tower i England för fyra år sedan, säger Michael.

72 personer dog i branden i Grenfell Tower och i efterhand har brittiska myndigheter konstaterat att över tusen byggnader har liknande brister.

Små saker, stor skillnad

I socialt utsatta områden är brandskyddsperspektivet en utmaning. Malmö har haft sin beskärda del av sprängningar och anlagda bil- och skolbränder. Brand- och riskingenjörernas erfarenhet, kunskap och råd kan dock minimera riskerna

– Man kan göra små saker som gör en stor skillnad. Man kan till exempel utforma skolfasaden så att den inte är brännbar. Man kan placera papperskorgar på ett sätt så att det inte bara är att slänga ned en tändsticka som resulterar i att en hel byggnad förstörs, säger Michael.

Brandskydd är still stor del styrt av lagar och regler. En vanlig missuppfattning är att myndigheternas krav ger ett komplett brandskydd. Svenska byggregler ställer inte krav på att egendom ska skyddas eller att verksamheten ska kunna tas upp igen efter en inträffad brand. Branden på Polarbröd är ett färskt exempel på att lagar och regler inte är tillräckligt för att få ett hållbart brandskydd.

– Vi vet att fastighetsägare och förvaltare ibland vaggas in i en falsk trygghet med att man uppfyller samhällets regler. Skolor är ett tydligt exempel där enkla åtgärder som går längre än byggreglerna kan förhindra att skolan får en totalskada och dessutom möjliggöra att skolverksamheten kan tas upp igen efter en brand. För mig är det ett tydligt exempel på att det tekniska kan vara en viktig del i social hållbarhet.

Sacdiyo Mohamed och Hanady Hamoud, som vi träffade i Lindängen, såg ljust på Malmös framtid och tillväxt. Malmö Stads målsättning är att bygga en blandstad där låg-, mellan- och höginkomsttagare bor sida vid sida. Samtidigt har corona-pandemin visat att man kanske måste tänka om när man bygger inför framtiden. Information som kan vara viktig att ha med sig i skapandet av ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbara bostads- och arbetsmiljöer. Mer om detta i nästa artikel då vi även träffar ungdomar och besöker ett av Malmös mest välbärgade områden.

 

Bengt Sigvardsson är frilansjournalist med världen som arbetsfält, men med särskild inriktning på Mellanöstern. Som fjärde och avslutande del av artikelserien får vi en intervju med Bengt där han berättar om sig själv och sitt spännande arbete. Följ oss gärna.

Du hittar första delen av serien om Malmö här

För mer information, kontakta:
Dela eller skicka till en kollega

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@briab.se.

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

Jag förstår