Dörren - en nyckel inom brand, risk och säkerhet

Hej Björn,

tack för att du tar dig tid att svara på våra frågor och återigen välkommen till Briab! Vi är verkligen glada över att du och dina kollegor på Projsec slutit upp i lejonflocken och det ska bli intressant att få ta del av din kunskap och din erfarenhet framöver. Men vi börjar med ett par konkreta frågor så länge, ok?

Varför ser vi systematiska problemen inom byggbranschen relaterat till kraven kring CE-märkning av dörrautomatik? Och vad kan vi göra åt dem?

Problemen beror på ett antal samverkande faktorer. Framför allt bristande kunskap, generellt inom byggbranschen och i synnerhet hos byggare, kontrollansvariga och besiktningsmän. Men det brister även hos kravställare, byggherrar och tillsynsmyndigheten. Det finns en kultur inom branschen som bäst kan beskrivas som dumsnål, där man på olika sätt försöker undvika att göra det som är angivet i regler. Flera aktörer medger uttalat att de endast offererar det som frågas efter i upphandlingar och inte det som måste till för att följa lagstiftningen. Anledningen som anges är att man annars inte får affären.

För att komma till rätta med problemen måste kunskapen om huvudregelverket AFS 2008:3, som gäller sedan juni 2008, lyftas främst bland kontrollansvariga så att kraven tillvaratas redan i projektering och under byggfasen. I nästa skede måste även besiktningsmännen ha erforderliga kunskap så att man kan fånga upp de fall som ändå blivit fel under byggfasen. Slutligen måste Arbetsmiljöverket leva upp till sin roll som tillsynsmyndighet och utföra marknadskontroller inom området. Det enda som verkar fungera i branschen är när piskan samtidigt är moroten, om man på riktigt riskerar konsekvenser i form av till exempel sanktionsavgifter och underkända entreprenader blir benägenheten större att göra rätt. I slutändan skulle det innebära en sundare konkurrenssituation på marknaden och säkrare och mer ändamålsenliga dörrmiljöer.

Varför fortsätter vi att göra fel? Varför sätter ingen ner foten?

Branschen har ”kommit undan” med att göra fel och incitamenten att göra rätt finns inte eftersom Arbetsmiljöverket inte gör sitt jobb. Att göra rätt skulle medföra ökade kostnader och branschens sätt och motiv att försöka undvika detta är vad jag tycker är dumsnålt. Om man sätter sig in i förarbetena till de regelverk som tagits fram ser man tydligt att det finns goda anledningar bakom reglerna. Glädjande nog kan jag säga att ”foten” är på väg att sättas ned! Mitt engagemang i frågan under de senaste sex åren börjar nu bära frukt och jag har varit med om att direkt och indirekt påverka utvecklingen, som snart kommer märkas i branschen. Branschorganisationen Semgroup kommer inom kort med förtydliganden på området, RISE har tagit fram en utbildning om CE-märkning för produktområdet och jag själv har fått in (och ner) foten gällande entreprenadbesiktningar, där jag konsekvent lyfter detta.

Hur ofta blir det fel bedömer du och vad är de vanligaste orsakerna?

Jag skulle vilja påstå att det i stort sett alltid blir fel, men för att vara säker på att inte överdriva så skulle jag säga att det blir fel i över 90% av entreprenaderna. De vanligaste orsakerna är de som jag nämnde ovan, aktörer som inte vet vad som är rätt eller undviker att göra rätt av olika anledningar.

Vad jag förstår ser du en del utmaningar i tolkningen av Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2020:1 (Arbetsplatsens utformning)

Arbetsmiljöverkets nya föreskrift AFS 2020:1 (APU) är kanske den i modern tid mest kritiserade i remisskedet och nu även senare när den trätt i kraft. Den har inslag som gäller retroaktivt, i vilket fall för projekt som påbörjats tidigare och fortsätter nu efter 1:a januari i år. Det har gett upphov till sina alldeles egna problem. Det mest utmanande, tycker jag, är frågorna kring det som kallas frångänglighet. Konsekvensen av den nya föreskriften är att man behöver använda automatiska dörröppnare för alla dörrar i utrymningsväg, eller på väg till utrymningsväg, om de annars är försedda med dörrstängare på grund av självstängningskrav i brandcellsgräns eller av annan anledning.

Helt enkelt så har man gjort dörröppnare till en del av en utrymningsfunktion, problemet är att det finns inga produktstandarder eller andra som helst regelverk där denna nya funktions prestanda bestäms. Avsaknaden av produktregler och branschnormer skapar en osäkerhet kring hur frångänglighet ska tolkas.

Kanske lite vid sidan av ämnet, men vad tänker du om att nu vara en del av Briab och hur påverkar det din och vår gemensamma möjlighet att skapa värde för våra kunder?

För mig blev nyheten om att Projsec blivit en del av Briab en starkt bidragande orsak till att jag intresserade mig för Projsec som arbetsgivare. Förstå mig rätt – Projsec har alltid varit en mycket attraktiv arbetsgivare inom säkerhetsbranschen men för min del ser jag oerhörda möjligheter i samgåendet. Vi tillsammans kan genomlysa problematiska frågeställningar från våra olika perspektiv och nå fram till riktigt bra slutsatser. I förlängningen innebär det att våra kunder får mervärdet att från början få rätt lösningar i stället för att de som vanligt måste låta utföra massa ÄTA-arbeten som bäst kan beskrivas som att försöka laga ett brutet ben med plåster och tuggummi. Göra rätt och göra det bra från början är alltid mer lönsamt och också mer hållbart än att lappa och laga i efterhand. Min förhoppning är att vi tillsammans har musklerna att påverka både praxis och berörda myndigheter. För min del så tror jag Briab/Projsec blir en utmärkt ”hamn” för att kunna bidra till att åstadkomma förändringar till det bättre inom våra verksamhetsområden. Det känns som att här finns utrymme för engagemang!

”Jag har aldrig någonsin mött en gladare eller mer positiv människa än Theodore, hans blotta närvaro gör världens till en bättre plats och får mig att vilja försöka göra världen till en bra plats för honom och (snart) hans syskon och hans kusiner.”

Tre personliga saker om dig – du väljer!

Nu kommer jag framstå som tråkig!

• Jag accepterar inte oförbehållsamt påståenden som sanningar, varken privat eller i min yrkesroll, utan kommer alltid försöka verifiera riktigheten. Vilket gör att jag ibland uppfattas som ”fyrkantig”.
• Jag älskar att sätta mig in i normer, standarder, lagtext och provningsrapporter. Många får uppfattningen att jag därför är nördig, vilket jag i och för sig ser som beröm. Känslan när man kommer till den punkten att man kan känner att man faktiskt vet något i stället för att bara tro att man vet är sin egen belöning. Å andra sidan ju mer jag sätter mig in i dessa frågeställningar desto mer komplicerad framstår verkligheten som.
• Jag älskar katter mer än människor. Min fru, barnen och barnbarnen undantagna.

Vi säger stort tack till Björn och jag funderar över begreppet Nörd och att det faktiskt, numer, är precis som Björn säger – ett beröm och ett positivt tillmäle. Kul och bra, tänker jag för vi behöver fler nördar som drivs av kunskap och att göra rätt och smart! Särskilt om det bidrar till ett resurseffektivare och mer hållbart samhälle. Det där med katter är jag inte så säker på dock… (superallergisk).