Det bortglömda brandskyddet

I förra veckan brann ett sekelskifteshus i Malmö där ett fyrtiotal lägenheter nu är brandskadade. Det kommer dröja länge innan det går att flytta tillbaka in i huset. Stora värden har gått förlorade och för den enskilda är det en personlig katastrof. Lyckligtvis var det ingen som skadades i branden. Det finns tidiga uppgifter som pekar på att det var åskan som slog ner i taket och orsakade branden. Oavsett hur branden uppstod är konsekvenserna oproportionerliga.

Branden på Fågelbacken i Malmö visar hur snabbt det kan gå när olyckan är framme.

Brandskyddet sätts gradvis ur spel

Många byggnader i Sverige har liknande vindskonstruktion, allt från radhus till flerbostadshus i flera våningar har denna typ av vind. Ibland saknas brandbegränsande avskiljningar på vinden helt och i andra fall är den genomträngd efteråt av ventilationskanaler, bredbandsdragning och annat. Brandskyddet sätts ur spel och de boende är oftast helt omedvetna om de ökande riskerna. Boverket har gjort flera försök sedan 2003 att informera allmänheten om att brandskyddet på vindar är en känslig punkt i tusentals byggnader runt om i Sverige. På lokal nivå har man i vissa fall gjort inventeringar för att fastställa skyddsnivån. I Uppsala visade det sig i en undersökning mellan åren 2012-2015 att 55 % av undersökta radhus har betydande brister i brandskyddet.

Läs mer: Brandskydd i radhus:

Bristande kunskap och underhåll

I en Sifo-undersökning 2017 ställdes frågan till svenskar om man känner till vilken typ av isolering man har i sin byggnad. Nästan två tredjedelar svarade nej på frågan. Ur brandskyddssynpunkt är typen av isolering och hur den är skyddad en viktig del i byggnadens brandskydd. Känsligare isoleringar så som cellplast behöver skyddas och kan kräva en annan brandskyddsstrategi för byggnaden. I branden i Rinkeby 2009, när sju personer omkom, visade det sig att rökluckan i trapphuset var trasig. Inventeringar innan och efter branden har gång på gång visat hur installationer för brandskydd eftersätts. Kritiska delar i brandskyddet riskerar att fallera på grund av bristande underhåll och förvaltning. Kunskapen om våra byggnaders brandskydd är genomgående låg. Inte ens försäkringsbolagen känner till den enskilda byggnadens brandskydd väl. Premier sätts för en standardbyggnad och möjlighet till en nyanserad premie utifrån ett bättre brandskydd saknas nästan helt. Varken de boende eller försäkringsbolag vet särskilt mycket om sitt brandskydd, och ges inte konkreta anledningar att göra det.

Digitalisering – Nyckeln till förbättring

Det är en balans att hitta rätt nivå på brandskyddet. Om inte brandskyddet är ändamålsenligt blir det ineffektivt och leder till stora kostnader. Det finns tydliga exempel på detta också. Det största problemet idag är att det är svårt att göra medvetna val. Brandskyddet är svårt att få grepp om och att ta till sig. Digitaliseringen utgör här en nyckel till förändring. Det som idag hamnar i en dammig rapport kan imorgon finnas lättillgängligt och kommuniceras tydligt till alla parter som behöver informationen och som kan förbättra dagens ofta riskabla situation.

Läs mer: Blogg – Håller vi på att förbjuda vår framtid

Några av oss har börjat ändra vårt arbetssätt och vi tar nu frågan på allvar. Vi har nya konkreta lösningar på väg och de kommer i grunden att förbättra kommunikationen och öka förståelsen för vikten av brandskyddet i både design-/projektering-/byggfasen såväl som i den kritiska och svårhanterliga långsiktiga förvaltningen. Med digitala verktyg underlättar och effektiviserar vi vår förmåga att se över vårt brandskydd och kan samla in och använda informationen strukturerat över tid. Vi kan designa och bygga rätt, fastighetsägare och förvaltare får bättre kontroll och kan planera underhållet effektivare. Boende kan få målgruppsanpassad information och ta medvetna beslut. Risker kan hanteras, olyckor undvikas och konsekvenser av bränder minimeras.