Så tar vi in brandskydd i BIM-processen

– Förändringsvilja är och har alltid varit en förutsättning att klara sig i konkurrensen. Därför gör det mig ont att min egen bransch inte visat större intresse av att anpassa sig till en arbetsprocess som funnits ända sedan 1960-talet och som idag är en självklar del av byggprocessen. Det säger Johan Norén, forsknings- och utvecklingschef på Briab – Brand & Riskingenjörerna AB.

Det han talar om är BIM, en process och ett arbetssätt som har inneburit en smärre revolution i byggsektorn. Den har möjliggjort effektivare projektering, förenklat samarbete mellan olika projektörer, lett till färre fel i produktionen och minskade kostnader. Därför är det inte så förvånande att allt fler beställare ställer krav på att medverkande projektörer ska arbeta BIM-baserat.

Projekt för förändring

Hittills har dock en disciplin stått utanför BIM-processen. Brandskyddsprojektörerna har inte jobbat modellbaserat. Något som Johan Norén och Briab nu vill ändra på. Johan har just slutfört en projektstudie med syfte att implementera brandrelaterade krav och funktioner i BIM-miljön. Ett projekt som finansierats av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) och som förutom Briab också engagerat NCC och DeBrand Sverige AB.

– Jag tror helt enkelt att det här är en nödvändig förändring. Det finns ingen rimlighet i att vi som bransch står utanför en process som kommit att bli så central i byggsektorns sätt att arbeta, säger Johan Norén.

Vilka konkreta vinster ser du med en sådan förändring?

– Den stora och övergripande vinsten är en ökad kvalitet i svenskt brandskydd. Dagens oprecisa arbetssätt innebär stora risker för fel och misstag. Risker som skulle minska avsevärt om brandskyddsprojektörerna jobbade sida vid sida med övriga inblandade i samma process. Vi skulle få en bättre och tydligare rollfördelning och tydligare kravformat som är lättare att tolka, vilket sammantaget skulle bidra till bättre effektivitet. Brandskyddsbranschen skulle med andra ord kunna leverera en bättre produkt. Det skulle både branschen och samhället i stort gagnas av, säger Johan Norén.

Hur ska då arbetsprocesserna för brandskyddsprojektering komma in i BIM-miljön? Jo, det här är vad man kommit fram till i projektet:

BIM nivå 2 (decentraliserat informationsflöde där varje disciplin arbetar i sina egna modeller som med givna intervall sammanställs till en samordningsmodell)

• I projektets inledningsskede ska skyddsnivån definieras och kartläggas med utgångspunkt från samhällets krav, beställarens ambition och projekteringsskedet. I kartläggningen hanteras olika brandrelaterade parametrar som till exempel brandklass, utrymningsväg, ytskiktsklass och ytor som ska sprinklas.
• Om Revit används ska parametrarna grupperas under ”Fire protection” och läggas in i projektets ”shared parameter file”. Parametrarna bör definieras av brandprojektören för att säkerställa kvaliteten. Övriga discipliner som arbetar inom Revit importerar sedan de parametrar som påverkar objekten till sina egna modeller. Alternativt kan de infoga värdena direkt i modellen och synkronisera mot de discipliner som berörs. De kopierade modellerna tilldelas parametriska värden med utgångspunkt från skyddsnivå och typ av dimensioneringsmetod – till exempel via objektslistor i Excel-format. Värdena importeras sedan tillbaka till respektive disciplins modell.
• Brandskyddsrelaterad information och objekt ska visualiseras och lägesanges i form av plangrafik i en särskild brandskyddsmodell. Denna länkas in i övriga discipliners modeller och ingår därmed i den samordnade modellen.

BIM nivå 3 (kollaborativt, integrerat och realtidsdrivet informationsflöde)

• Samtliga discipliner arbetar med samma modell, men med olika editeringsmöjligheter som definieras och skapas för de ingående projektrollerna. BIM-data hanteras i en gemensam molnbaserad databas.
• Brandprojektören skapar relevanta parametrar för olika objekt i modellen och klargör vilken typ av parameter det handlar om. Projektören preciserar sedan värden för de definierade parametrarna med utgångspunkt från skyddsnivå – till exempel Klass EI 60 för parametern Brandklass.
• Brandrelaterad information specificeras dels som parametrar i den gemensamma modellen, dels som information i den projektgemensamma databasen. Informationen kan editeras i realtid utan att objektlistor behöver importeras eller exporteras mellan olika discipliner och aktörer.
• Brandprojektören avgör vilken brandrelaterad information som ska inkluderas och placerar den rumsligt i form av plangrafik i den gemensamma modellen.

– Den här typen av arbetsflöde erbjuder bättre och mer aktuell information eftersom den uppdateras i realtid. Den ger också brandprojektören och övriga i projektet större möjligheter att styra vilka parametrar som behövs i varje givet skede med utgångspunkt från skyddsnivå, säger Johan Norén.

Fakta BIM

BIM ska utläsas Byggnadsinformationsmodellering. Enkelt uttryckt innebär det att man skapar en digital 3D-modell för projektering och visualisering – detta för att på ett och samma ställe samla all tillgänglig information om de byggnader, processer och beslut som ingår i det aktuella byggprojektet. Men BIM har också blivit benämningen på arbetssättet – på själva processen som bland annat involverar:

• Visualisering i en virtuell miljö
• Projektstyrningsverktyg, kollisionskontroll och samordning
• Simuleringar
• Informationshantering
• Kalkylering
• Produktionskontroller

Här kan du ladda ner projektrapporten i sin helhet.

Andra artiklar i serien:

Därför ska brandskydd vara en självklar del av BIM-processen (länk)