Höga träbyggnader ger oss nya unika utmaningar. Artikel 2/4.

Att utforma brandskyddet i en byggnad med fler än 16 våningsplan ställer särskilda krav på oss brandskyddsprojektörer. Dessa byggnader tillhör byggnadsklass Br0 och anses ha ett mycket stort skyddsbehov. Här kräver Boverket att analytisk dimensionering ska användas för att verifiera att brandskyddet uppfyller föreskrifterna i BBR. Det går inte att nyttja förenklad dimensionering där brandskyddets utformning följer de förslag till lösningar som framgår av de allmänna råden i byggreglerna. I stället behöver projektören göra en noggrann genomgång av byggnadens unika förutsättningar med utgångspunkt i utformning och verksamhet.

Brist på vägledning ligger bakom

När alla förutsättningar är kända görs en omsorgsfull riskidentifiering som ligger till grund för hur brandskyddet ska utformas. Bristen på vägledning inom området är stor och i ett nyligen avslutat utvecklingsprojekt, finansierat av Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond SBUF, har vi på Briab tillsammans med Brandskyddslaget och andra branschaktörer tagit fram en vägledning för brandteknisk dimensionering av höga träbyggnader.

Fyra aspekter av riskidentifiering

I flerbostadshus är brandskyddet utformat med en miniminivå som främst syftar till att skydda den enskildes egendom och möjliggöra för personer att stanna kvar vid en brand. Ofta undviks brandskyddsåtgärder som har ett stort behov av drift- och underhåll då dessa vanligen kräver tillgång till de boendes lägenheter, vilket vill undvikas med hänsyn till den personliga integriteten. Även om de allra flesta dödsbränder inträffar i bostäder används få åtgärder för att förhindra dessa, undantaget krav på brandvarnare för att ge tidig varning och brandcellsindelning för att undvika spridning. Men, i en hög byggnad krävs ytterligare åtgärder för att brandsäkerheten ska uppfylla samhällets krav. Vilka dessa är kan avgöras först efter att den specifika byggnadens unika risker identifierats. Om den höga byggnaden dessutom uppförs med en träkonstruktion blir arbetet med riskidentifieringen extra krävande. Boverket ger viss vägledning och tar upp fyra särskilda aspekter som utgör utgångspunkter för riskidentifieringen. Dessa är huruvida utvändig släckinsats inte kan genomföras, om invändig räddningsinsats kan vara komplicerad, om den befarade konsekvensen är mycket stor, samt om utrymningsförloppet kan vara förenat med stora svårigheter.

Tre problemområden för höga byggnader

För höga byggnader, oavsett konstruktionsmaterial, finns tre huvudsakliga problemområden som behöver belysas noggrant. Det handlar om risk för brand- och brandspridning inom byggnaden, långa insatstider för räddningstjänsten och lång tid för utrymning. Ökad risk för brandspridning har koppling till att räddningstjänsten inte kan genomföra utvändig släckinsats, vilket gör att en brand i och längs med fasad blir särskilt riskabel och ställer höga krav på material och utformning. Fördröjd insats orsakad av lång förflyttningsväg, orienteringssvårigheter samt problem med kommunikation för räddningstjänsten innebär i sig en risk för mer omfattande brandspridning.

Trä ökar utmaningen

Utöver de svårigheter som höga byggnader står inför har en hög byggnad av trä ytterligare utmaningar att hantera när brandskyddet ska utformas. Brandbelastningen är en dimensionerande faktor för brandskyddet och den ökar när konstruktionen utförs av brännbart material. Att fastställa skyddad respektive oskyddad brandenergi är nödvändigt och här spelar byggsystemet stor roll. För KL-träskivor (se mer i artikel 1) gäller det att välja ett temperaturresistent lim eller att skydda med obrännbara beklädnadsskivor. När bärverket består av brännbart material finns risk för brandspridning till och inom konstruktionen. Risken för s.k. kavitetsbränder ökar om inte särskild fokus läggs på skydd. I en byggnad med träkonstruktion finns heller ingen tydlig sluttid för ett fullständigt förlopp, vilket påverkar hur konstruktionen utformas. Det finns också osäkerheter gällande montering och infästningar i stål vilka kan förlora sin funktion vid förhöjd temperatur. Ytskikt av oskyddat trä kan intensifiera brandförloppet, öka förbränningen utanför brandrummet och en brand kan få större spridning under en kortare tid i jämförelse med en byggnad av traditionella obrännbara material. Just det faktum att branden inte har ett tydligt slut gör att betydelsen av räddningstjänstens insats för att släcka branden ökar.

Byggherrens ansvar och brandskyddsprojektörens uppgift

Hur brandskyddet ska utformas med hänsyn till dessa särskilda risker kopplat till byggnadens höjd och konstruktionsmaterial är byggherrens ansvar och det är brandskyddsprojektörens uppgift att verifiera att brandskyddet uppfyller samhällets krav. En hög byggnad med träkonstruktion innebär att ett antal utmaningar måste hanteras och det finns inte mycket vägledning från Boverket. Erfarenheten av räddningsinsatser i höga byggnader är sparsam och kunskapen om träkonstruktionens påverkan på brandförloppet är liten. Jag anser att dessa stora osäkerheter ställer krav på noggrannhet och eftertänksamhet för att skapa en robust brandskyddslösning.

I kommande artikel kommer jag ge min syn på hur vi skapar ett robust brandskydd i en hög träbyggnad.

Här kan du ladda ner rapporten i sin helhet.

Artikelserien består av:
1. Kan vi bygga brandsäkert i trä, läs här
2. Höga träbyggnader ger oss unika utmaningar
3. Att skapa ett robust brandskydd i höga träbyggnader, läs här
4. Framtidens brandsäkra träbyggnader – sammanfattning, läs här