Kan Grenfell hända i Sverige?

Omfattande utredningar har visat att byggnaden hade stora brister i brandskyddet. Fasaden var en riskkonstruktion. I efterhand har det visat sig att det finns hundratals byggnader med liknande riskfasader i Storbritannien.

Tydliga systembrister

Även om det går att peka ut tydliga brister i Grenfell Towers brandskydd och i det konkreta agerandet under olycksnatten, så är det när vi lyfter blicken vi ser de stora mönstren. I den efterföljande Hackitt-rapporten har allvarliga systembrister pekats ut. Luddiga regler, oklara ansvar, brist på definierade roller hos professionella samt att spårbarhet saknas ligger till grund för Grenfell-katastrofen. Dagens system och kultur i byggindustrin bäddar för att aktörer tar genvägar som i slutändan leder till byggfel. Byggfel som först visar sig när branden inträffar och det är då vi får facit – uppfyller byggnaden samhällets krav och de boendens rätt till skydd och säkerhet? Svaret för Grenfell Tower är smärtsamt tydligt.

Bild: Brian Meacham, PhD, PE, CEng, FIFireE, FSFPE, Managing Principal at Meacham Associates

Jämförelse England och Sverige

I oktober 2019 publicerades en forskningsrapport av Brian Meacham och Michael Strömgren som syftar till att jämföra det svenska och det engelska systemet. Med stöd i den noggranna genomlysningen i England har en socioteknisk analysmetod använts för att identifiera likheter och skillnader. Rapporten är en delrapport i projektet HOLIFAS som har letts av Lunds Universitet. HOLIFAS syftar till att utreda Sveriges brandskydd för fasader ur ett tekniskt respektive ett lag- och byggregelperspektiv. Projektet har finansierats av Brandforsk samt genom deltagarnas egna insatser.

Läs hela rapporten: A Review of the English and Swedish Building Regulatory Systems for Fire Safety using a Socio-Technical System (STS) Based Methodology

Hur ser det ut i Sverige?

Redan 2017, några månader efter att branden i Grenfell Tower inträffade, stod det klart att det fanns skäl för oro i Sverige. I en enkätundersökning genomförd av Briab konstaterades att räddningstjänst, brandkonsulter och andra professionella kände till Grenfell-liknande fasadkonstruktioner i Sverige. Detta var ett motiv till jämförelsen som har genomförts i HOLIFAS-projektet men det finns ytterligare likheter i byggandet i övrigt.

Avreglerat kontrollsystem

Både i England och Sverige antogs tidigt funktionsbaserade byggregler under 80- och 90-talet och stora delar av kontrollsystemet har avreglerats. Båda länderna tillåter komplexa byggnader och sårbara lösningar, t.ex. höga byggnader med en enda utrymningsväg, brännbart material i ytterväggar och optimerad utformning med små säkerhetsmarginaler. Utlåtanden om produkters prestanda, det vill säga att tillåta ingenjörsmässig bedömning av produkters prestationsförmåga vid brand istället för att genomföra provning, är också tillåtet i båda länderna.

Bild: Michael Strömgren, Public Affairs Manager Briab

Likheter oroar

Resultatet av systemjämförelsen är nedslående. England och Sverige har stora likheter i regel- och kontrollsystemet med stora frihetsgrader. Bristerna i England återfinns till stor del även i Sverige i form av:

• Otillräcklig tydlighet angående roller och ansvar
• Otillräcklig förståelse för förväntad prestationsförmåga (t.ex. brist på kriterier)
• Otillräckliga strukturer för kompetens och kvalifikationer
• Otillräcklig kontroll och tillsyn, främst till följd av osäkerhet angående den ansvariga enheten
• Otillräcklig transparens, det vill säga brist på spårbarhet och informationskrav
• Otillräcklig kommunikation mellan aktörer och olika nivåer av aktörer

Det finns många åtgärder på byggplatsen som inte ger tillräckligt stöd, eller som inte efterlevs i praktiken. Till exempel har kontrollplaner bedömts vara ineffektiva i praktiken och brandskyddsdokumentationer ger idag inte tillräcklig spårbarhet och tydlighet för att faktabaserat kunna bedöma en fasadkonstruktions ingående material och inneboende risker.

Spårbarhet ger kontroll

Kontroll och kvalitetssäkring måste bli bättre och det är svårt att se att det ska kunna ske om vi inte digitaliserar byggandet i högre grad. Smarta digitala verktyg ger ökad spårbarhet och möjliggör kvalitetskontroll hela vägen. Utan spårbarhet kan vi inte avkräva ansvar och bara därför är digitaliseringen en nödvändighet. England på god väg att ställa krav på digital spårbarhet för brandskydd, medan vi i Sverige snarare minskar spårbarheten genom att kravet på skriftlig redogörelse försvinner. Det kan inte vara rätt väg för ett smartare, säkrare och mer hållbart samhällsbyggande.

LÄS MER:
https://briab.se/aktuellt/blogg/vagen-framat-for-ett-battre-smartare-brandskydd/

Ta ansvar för hela kedjan

Byggregel- och kontrollsystemet håller på att ses över. Resultatet får vi se i december när kommittén för modernare byggregler lägger fram sitt slutbetänkande. Brandskydd sticker ut då vi har haft krav på byggnaders brandskydd sedan tidig medeltid. I det nya svenska systemet är det viktigt att olyckslaster som brand får tydliga krav från samhället.

Industrin behöver själva verka för kulturskifte, en god säkerhetskultur kan göra skillnad. Byggfel är vanliga idag och kostar 50-100 miljarder per år. Vi behöver bli mer professionella och ta större ansvar – bara då kan vi påverka hela kedjan från projektering till den byggnad som ska stå i 50 år.