Om Möjligheternas Byggregler med Caroline Bernelius Cronsioe, BIV

Vilka möjligheter menas, undrar man? Och vad är det som inte är möjligheter i dagens byggregler?

Möjligheternas byggregler är Boverkets projektnamn och orsaken till revideringen är delvis att dagens byggregler anses för styrande, där upplevelsen är att det inte går att använda andra lösningar än de som anges i de allmänna råden och i de standarder som reglerna hänvisar till. Genom att låta branschen själv ansvara för att ta fram lösningar som uppfyller samhällets miniminivå är förhoppningen att branschen ska kunna vara mer snabbfotad och ta fram nya innovativa lösningar när så behövs, t.ex. för att hantera klimatfrågor. Viktigt att tillägga är att brandskyddsreglerna redan har ett fungerande system med förenklad och analytisk dimensionering. Det innebär att det finns stöd för hur  brandkonsulter ska verifiera lösningar som inte anges i de allmänna råden, dvs. genom analytisk dimensionering. Detta system möjliggör redan idag nya och innovativa lösningar, förutsatt att samhällets miniminivå uppfylls.

Kommer det att påverka brandingenjörerna i stor utsträckning?  och isåfall hur?

Det vi ser i det utkast Boverket har skickat ut om de nya brandskyddsreglerna så får vi behålla vårt system med förenklad och analytisk dimensionering. Många av detaljerna brandkonsulterna behöver för att kunna göra en jämförande analys kommer framöver att finnas i de tillhörande författningskommentarerna istället för i reglerna. Positivt är att Boverket skriver syften och motiv till reglerna, vilket underlättar när man gör på annat sätt än vad som anges i de preciserade föreskrifterna. Vi får avvika om vi kan visa att vårt alternativ är lika bra eller bättre. Det som blir nytt är t.ex. att många definitioner ändras, att språket delvis blir nytt. Det innebär en omställning när vi ska tolka och sätta en ny praxis i branschen, även om avsikten i många delar inte är att ändra säkerhetsnivån. En nyhet är att Boverket ger oss vägledning hur vi ska hantera byggnader med brännbar stomme, t.ex. KL-trä, något som diskuteras mycket. De nya reglerna kommer, som det verkar, öppna upp för mer analytisk dimensionering. Det är tacksamt för brandkonsulterna då de får tillämpa sin kompetens och analytiska förmåga i högre utsträckning.

Vad vill du mest lämna kvar i dåtid i det som är dagens byggregler – ur ett ingenjörsperspektiv då, naturligtvis.

Att det finns en del väldigt kostnadsdrivande detaljregler som man inte får göra avsteg ifrån där det finns andra, mer kostnadseffektiva och resurssnåla, lösningar som ger likvärdigt skydd.

Vad vill du behålla för framtiden?

Jag ser gärna att detaljerna, som utgör vår referensbyggnad eller referensverksamhet (ny) när en annan lösning väljs, behålls. Ju tydligare och mer detaljerade byggreglerna är, tillsammans med motiv och syften, desto enklare är det att göra på annat sätt.

Vilka är de största utmaningarna brandingenjörskåren står inför när det gäller den riktning vi kan skönja i Möjligheternas Byggregler

Beroende på vilket kapitel i byggreglerna vi tittar på kommer utmaningarna att vara olika. En av utmaningarna för brand är nya definitioner och begrepp. I vart fall i en övergångsperiod. En annan är att vi (branschen) förväntas ta ansvar och sätta en gemensam praxis för vilka lösningar och verifieringsmetoder som är acceptabla att använda. Utan den ”överenskommelsen” kan lösningarna komma att variera kraftigt – kanske t.o.m. under samhällets miniminivå. Utan ”överenskommelsen” kan vi även få lokala regler, att olika kommuner accepterar olika lösningar och verifieringsmetoder från olika handböcker, standarder, tillämpningsstöd osv. Det sätter förutsägbarheten ur spel, något som vi redan idag har problem med.

Vad önskar du ska prägla samhällsbyggandet framåt? Du får inte säga ökad hållbarhet för det är givet och inget vi kan önska, det måste helt enkelt ske! Men utöver det?

Det är en svårare fråga då den är väldigt vid. Hållbarhet är ju något vi måste ta tag i och det kommer prägla branschen under lång tid framöver. Digitaliseringen är en faktor som kommer att ändra sättet vi jobbar på i projekteringen, vid kontroller i byggprocessen och vara en viktig faktor i förvaltningsskedet osv. Det som jag hoppas ska prägla samhällsbyggandet framåt är en diskussion om var vi vill vara framöver i det långa perspektivet, så att vi kan dra ditåt gemensamt. Mycket sker idag med för kort perspektiv, 4 år i taget till nästa mandatperiod.

Vad är BIV:s roll kopplat till möjligheternas byggregler?

BIV har varit aktiva hela resan från det att kommittén för modernare byggregler började skriva på sitt tredje betänkande, som mynnade ut i regeringsuppdraget till Boverket och som döptes till Möjligheternas byggregler. BIV var aktiva tillsammans med våra bransch-brand-föreningar och uppvaktade kommittén med vad vi trodde var bra lösningar för brand-branschen framåt. Därefter svarade vi på remissen av betänkandet som Finansdepartementet skickade ut. Nu med utkastet på nya regler så har BIV anordnat workshops med våra medlemmar för att inhämta deras kloka synpunkter för att få till mer utförliga svar till Boverket vad vi tror och inte tror kommer fungera. Vi har även sett och noterat var Boverket har gjort ändringar som får större konsekvenser än vad de först trott osv. Dessutom har BIV en representant i Boverkets referensgrupp brand, där dialogen har bidragit till förbättrade regler. BIV kommer fortsätta vara aktiva framåt, dock återstår att se vad för engagemang våra medlemmar behöver när reglerna väl är på plats.

 Vi tackar Caroline och ser med spänning fram mot utvecklingen av Möjligheternas Byggregler.  Vill du höra mer om framtidens byggregler i Briabs Evening Talks, kan du göra det här.