Blogg

MBV Augusti - Bensin

Efter en rekordsommar, där brandfarligheten olyckligtvis varit ständigt närvarande, är nu MBV-redaktionen tillbaka för att vara din explosionsskyddssäkrade ficklampa i klimatförändringsmörkret, ditt italienska brandsläckningsflygplan i augustivärmen eller ditt eldningsförbud på skogscampingsemestern. Välj själv vilket du föredrar. Detta gör vi genom att berätta mer om alla brandfarliga varors moder – bensinen.

Bensinen är både ökänd och välkänd eftersom den både är pyromanens bästa vän och ständig följeslagare i diverse motorfordon. Det är en vätska med mycket högt energiinnehåll och dessvärre även en av de mest brandfarliga varorna på marknaden. Den bildar antändningsbara ångor i alla tänkbara väder, eftersom dess flampunkt är så låg som -40ºC. Så även om årets varmaste och torraste dagar med största sannolikhet är över, så kommer bensin fortfarande utgöra en stor brandfara.

Tre gånger tyngre än luft
Bensin skapar explosiva blandningar med luft i intervallet 0,5 – 8 volymprocents inblandning. Ångorna från bensinen är tre gånger tyngre än luft och sprids därför längs marken och ansamlas i lågpunkter. Det räcker med en mycket liten gnista för att antända bensinångor inom det ovan nämnda brännbarhetsområdet, en energimängd på ca 10 mJ. Gnisturladdning av statisk elektricitet från en person som har blivit uppladdad kan därmed räcka för att det ska smälla. Eftersom bensin i sig är oledande så alstras statisk elektricitet relativt enkelt i vätskan själv. Att jorda kärl och slangar vid hantering av bensin är därför mycket klokt.

Kovalenta enkelbindningar
Bensin består av en komplex blandning av olika kolväten med en kolkedja mellan 5 och 10 kolatomer, och framförallt alkaner. Alkaner är molekyler som består av grundämnena kol och väte, som är bundna till varandra med kovalenta enkelbindningar. När dessa bindningar mellan atomerna bryts, vilket sker i en förbränningsprocess där syret från luften och bränslet blir till koldioxid och vatten (observera att detta sker vid fullständig förbränning, vid olika grader av ofullständig förbränning så bildas även många andra ämnen, däribland den mycket giftiga gasen kolmonoxid) frigörs stora mängder energi. Denna energi får sedan bilen att rulla framåt, genom att orsaka små kontrollerade explosioner inne i motorn.

Bensin flyter
Densiteten av flytande bensin är ca 70% av den för vatten, och bensin flyter alltså på vattenytan om den spills ut där. På grund av olika polaritet så blandas inte heller vätskorna. Bensin sprider sig snabbt på en vattenyta och ett fat olja kan snabbt spridas till en storlek av en kvadratkilometer om det spills ut på öppet vatten. Detta är av förståeliga skäl inte helt enkelt att sanera och kan ställa till med stora miljöskador snabbt, därför bör alla möjliga förebyggande åtgärder vidtas vid hantering av bensin i närheten av vattendrag eller annan känslig natur.

Skillnaden mellan fossila bränslen och förnyelsebara
Huvuddelen av den bensin som används i världen framställs ur råolja på raffinaderi. Där kokas råoljan och delas upp i fraktioner efter de ingående ämnenas olika kokpunkt. I genomsnitt genererar ett fat (normalt ca 160 liter) råolja omkring 70 liter bensin. Bensin är ett s.k. fossilt bränsle. Detta innebär att råoljan, som i sin tur består av förmultnade rester av växter och djur som levde för kanske miljontals år sedan. När sådan pumpas upp ur jordens inre så frigörs mängder av kol till atmosfären som egentligen varit glömt och begravt under mycket lång tid, och därmed inte längre har en balanserad plats i kolets kretslopp. När man istället använder ett bränsle som är tillverkat av något som växt på jorden så ökar inte mängden koldioxid i luften, eftersom denna växt under hela sin livscykel varit involverad i kolets kretslopp. Den har alltså genom fotosyntes förbrukat lika mycket kol som den sedan avger vid förbränning. Skillnaden mellan fossila bränslen och förnyelsebara bränslen är alltså inte att mängden koldioxid som släpps ut är större, utan tillskottet av kol som inte är balanserat i kretsloppet.

Bra att veta
Som brandprojektör, vad behöver jag ha koll på?

  • Tillstånd kan krävas, för yrkesmässig verksamhet gäller:
    – 100 liter om verksamheten är publik
    – 500 liter om verksamheten är icke-publik och hantering sker inomhus
    – 3000 liter om verksamheten är icke-publik och hantering sker utomhus
  • ATEX – Krävs oftast en klassningsplan.
  • Brandteknisk avskiljning i skåp eller i rum – beroende på mängder
  • Vid placering av skåp – inte i anslutning till utrymningsväg och öppningar i fasad
  • Skyltning ska finnas och förvaringsplatser ska utmärkas på insatsplaner
  • Ventilation – utrymme ska vara välventilerade (kan även krävas EX-klassade fläktar)

Projekt där bensin kan vara aktuellt att fundera lite extra på är till exempel:

  • Drivmedelsstationer
  • Bilhallar och bilserviceverkstäder
  • Service- och underhållslokaler med hantering av motordrivna redskap (fordon, gräsklippare, trimrar mm)
Fun factsSerious facts

Blyfri bensin står det ofta på bensinpumpar, men faktum är att all bensin är blyfri sedan 1995. Blyet var ett sätt att enkelt höja oktantalet, men nu är det förbjudet i all bensin.

Oktantal är ett mått på hur lätt bensinen självantänder i motorn och orsakar s.k. knackningar. Det har inte med halt av alkanen oktan att göra, utan anger var på skalan blandningen hamnar. Skalans extrempunkter är n-heptan (ogrenat) där knackningar som lättast uppstår och 2,2,4-trimetylpentan (grenat, har åtta kol precis som oktan och kallades förr för iso-oktan) där knackningar minst lätt uppstår. Vid oktantal 100 bör antändning av bensinen endast ske vid kontakt med tändstiftet.

Tillstånd:  vätska

Färg: genomskinlig/rödaktig

Lukt: distinkt

Kokpunkt: 25 till 220 grader

Brännbarhetsområde: 0,6 – 8 vol-%

Relativ densitet vatten (vatten = 1): 0,7

Relativ densitet (luft =1): 3 (avger alltså tunga gaser)

Molekylformel: Bensin är ej entydigt kemiskt definierat, utan består av olika blandningar av diverse kolväten.

Brandfaror: Ångorna är tyngre än luft och kan därför sprida sig längs marken och ansamlas och antändas långt bort från utsläppsstället.

Hälsofaror: Cancerframkallande, kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna, kan orsaka genetiska defekter.

Miljöfaror: Bensin är miljöfarligt både vid förbränning och vid spill. Bensin ska aldrig spridas till mark, grundvatten eller vattendrag.

Månadens filmtips knyter an till förra månadens brandfarliga vara och visar varför det inte är lämpligt att använda bensin som tändvätska… https://www.youtube.com/watch?v=DX4ccWIyJpE

Tack för oss och välkommen in till en ny härlig MBV säsong. Vi kommer åter, var så säkra!

Ha det!
Josefin, Ebba och Jens

För mer information, kontakta:
Dela eller skicka till en kollega

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@briab.se.

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

JAG FÖRSTÅR