Gasol hör maj till

Om Gasol

Gasblandningen gasol (ej att förväxla med det spanska basketproffset Pau Gasol Sáez) är ett bränsle bestående av lätta kolväten som propan (ca 95%) och butan. Blandningen är färglös och tyngre än luft, vilket innebär att de förrädiska ångorna sprider sig längs med golv och utrustning vid läckage. Gasen har en lätt narkotisk verkan (alltså farligt!) och för mycket inandning av gasol leder till syrebrist i hjärnan med medvetslöshet som följd och i svåra fall döden. Som tur är tillsätts oftast ett luktämne för att läckage ska kunna upptäckas enklare.

Vi ser ofta gasol som förvaras i slutna behållare, typ såna här:

I flaskorna är gasolen i vätskeform och ovanför vätskeytan hittar vi gasolen i gasform. Man kan också förvara gasol i vätskeform genom nedkylning men denna metod används främst i tankbåtar och bergrumslager.

Använder man mycket gasol blir det bökigt med små flaskor som ovan. Då finns möjlighet att förvara gasolen i en cistern nära användningsstället. Om gasen ovanför vätskeytan inte är tillräckligt, dvs användaren behöver mycket gas, behövs även en förångare för att gasolen snabbare ska övergå till gasform. Exempel på detta är anläggningar där gasolen används för energiändamål. Över hälften av all gasolförbrukning sker faktiskt inom industrin eftersom gasolen är ren från tungmetaller, kväve och innehåller nästan inget svavel. Det betyder att avgaserna blir mycket rena.

Statistik över gasolförbrukningen 2015:

Ett något mindre användningsområde är till fordon, då kallas gasen motorgas. Det finns inte många fordon i Sverige som drivs med gasol (ca 300 st), men i Europa är det vanligare. Eftersom gasol innehåller färre kolatomer per energienhet än olja och kol så bidrar gasolen i mindre grad till växthuseffekten. Förbränning av gasol medför 34% mindre koldioxidutsläpp jämfört med olja.

Bra att veta

Som brandprojektör, vad behöver jag ha koll på?

• Tillstånd kan krävas – över 60 liter utomhus (i princip alltid inomhus)
• ATEX – fasta system med mer än 2 flaskor inkopplade (enligt Storstockholms brandförsvar)
• Brandteknisk avskiljning i skåp eller i rum – beroende på mängder
• Vid placering av skåp – inte i anslutning till utrymningsväg och öppningar i fasad
• Skyltning ska finnas och de ska utmärkas på insatsplaner
• Ventilation – utrymme ska vara välventilerade (kan även krävas EX-klassade fläktar)

Läs på lite extra

Projekt där det kan vara värt att läsa på lite extra är exempelvis:

• Hantering av gasol i restauranger (Ladda ner pdf)
• Hantering av gasol i skolor, exempelvis laboratorier (Ladda ner pdf)

Gasol på altanen eller i båten

Ni som njuter av gasol till grillen eller i båten för privat bruk kan ju förbereda er för sommaren genom att läsa på lite här: https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25365.pdf

Avslutningsvis kommer här en video som visar hur en så kallad BLEVE kan uppstå.

Bästa hälsningar
Ebba Rundbom och Jens Bengtsson
Riskingenjörer, kunskapsspridare och redaktörer för MBV på Briab.