Framtidens Malmö för framtidens generationer. - Brandskydd, Ventilationsbrandskydd, nödbelysning - Briab

Nyhet

Framtidens Malmö för framtidens generationer.

4 november, 2021

Om tio år beräknas Malmös befolkning ha växt med närmare 50 000 personer. Ungdomar i gymnasieåldern är en av de grupper som kommer att öka mest. Hur de kommer att bo, leva och arbeta i framtiden handlar inte bara om tycke, smak och ekonomi. Malmö Stads vision är att skapa en blandstad där låg-, mellan- och inkomsttagare bor sida vid sida. Något som möts av både applåder och burop. Samtidigt har corona-pandemin visat hur snabbt vi måste växla om och till exempel börja jobba hemifrån. Byggnader, byggda för ett visst ändamål, kan behöva anpassas för nya verksamheter. Då krävs annorlunda brandskydd, men dagens byggregler är inte särskilt flexibla.

Välkommen till Bengt Sigvardssons tredje artikel om Malmö. Det två tidigare och intervjun med Bengt hittar du till höger.

Den pittoreska hamnen och fiskehoddorna i Limhamn har blivit grannar med Limhamns Sjöstad, ett av Malmös snabbast växande bostadsområden. Det uppskattas av en del, men inte av alla.

Dragspelsmusik ljuder inifrån en av de röda fiskehoddorna vid den lilla hamnen i Malmöstadsdelen Limhamn. Lukten av nyfångad fisk blandar sig med dofter från fiskrökeriet där välklädda gäster njuter av havets läckerheter på uteserveringen. En bit bort ligger Limhamns Sjöstad, ett av Malmös snabbast växande bostadsområden. Vid ett träd står tre killar i 15-årsåldern med sina elsparkcyklar. De har bott hela sina liv i Limhamn. De grimaserar när de får frågan om vad de anser om Sjöstaden.

Limhamn var tidigare ett fiskläge som började växa samman med Malmö för cirka 100 år sedan.

– Om vi skulle berätta vad vi tycker så skulle vi beskyllas för att vara allt möjligt. Vissa idioter skulle kanske söka upp oss och börja tjafsa, säger en av killarna.

Grabbarna tillhör de knappt 50 procent av Malmös cirka 350 000 invånare som är under 35 år. 2031 beräknas befolkningen ha växt med närmare 50 000 personer. Gymnasieungdomar är en av de åldersgrupper som kommer att öka mest. Killarna är osäkra på om de kommer att bo i Limhamn i framtiden. Två av dem drömmer om att plugga i USA efter gymnasiet och sedan stanna där. Den tredje tror att han vill bo kvar i Malmö, men kanske inte i Limhamn.

Limhamns Sjöstad är en av Malmös snabbast växande bostadsområden. Den byggs på tidigare industri- och ödetomter. De silon som ses på bilden kommer inom en snar framtid att omvandlas till bostadshus.

– Det beror på. Om Limhamn blir som Rosengård vill inga ”vanliga” människor bo kvar här, säger han.

Blandstad

Det är uppenbart att killarna inte är särskilt förtjusta i att Limhamns Sjöstad byggs utifrån Malmö Stads vision om att skapa en blandstad där låg-, mellan- och höginkomsttagare bor sida vid sida. Sjöstaden började växa fram på tidigare industri- och ödetomter på 1990-talet.

Efter att Limhamns kalkbrott stängde på 1990-talet har Limhamns Sjöstad växt fram på tidigare industri- och ödetomter. Här mixas radhus och bostadsrätter med hyreshus. Det är ett skolexempel på Malmö Stads ambition att skapa en blandstad.

Den ligger mitt emot Gamla Limhamn, ett av stadens mest välbärgade områden där kullerstensgator flankeras av pittoreska gatuhus från 1800-talet. I Sjöstaden mixas radhus och bostadsrätter med hyreshus, verksamhetslokaler och affärer. En del röster har höjts om att det kan leda till dumpade bostadspriser och ökad kriminalitet i Limhamn. Andra menar att det är en utmärkt integrationsstrategi. För 17-åriga Titilayo Taylor existerar ingen segregation. Hon kan tänka sig att bo varhelst i Malmö när hon flyttar hemifrån.

I Gamla Limhamn ger de pittoreska gatuhusen från 1800-talet en påfallande bykänsla. Några stenkast iväg ligger Limhamns Sjöstad, ett av Malmös snabbast växande bostadsområden.

– Jag har kompisar med egna lägenheter i alltifrån Limhamn till Lindängen. Det funkar bra att bo överallt, säger hon.

Titilayo, som bor i stadsdelen Kronborg, är i full färd med att högtryckstvätta en takterrass till ett bostadshus i Gamla Limhamn. Hon har fått sommarjobb som fastighetsskötare via det lokala fastighetsbolaget Trianon. Hon arbetar i olika stadsdelar vilket ger tillfälle att upptäcka nya sidor av Malmö.

I 17-åriga Titilayo Taylors Malmö existerar ingen segregation. Hon har polare i hela Malmö och kan tänka sig att bo varhelst i staden. Helst ska boendet vara miljövänligt.

– Det är kul att upptäcka nya saker. Här i Limhamn finns till exempel väldigt många gårdar på taken. Det kände jag inte till tidigare, säger hon.

Miljömedveten generation

Titilayo älskar Malmö.

– Jag var i Stockholm i helgen, men ville tillbaka till Malmö hela tiden. Jag gillar att det tar max en kvart att gå någonstans i Malmö. Allt är nära och det finns en stor gemenskap. Oavsett vem jag träffar så har vi minst en gemensam kompis, säger hon.

Medan hon inte bryr sig om vart i Malmö hon bor, så lägger hon desto större vikt vid att boendet är miljövänligt. Hon tror att dagens unga är mer miljömedvetna är tidigare generationer.

– Mycket tack vare sociala medier. Greta Tunberg har till exempel påverkat oss mycket om miljöfrågor, säger hon.

Samtidigt menar hon att ungdomar inte kan kosta på sig att ställa alltför höga krav. Att överhuvudtaget hitta ett boende, som dessutom har rimlig hyra, är viktigast. Titilayo Taylor kan tänka sig att bo varhelst i Malmö när hon flyttar hemifrån

– Om man inte har råd att betala för miljövänligt boende så bryr man sig inte, säger Titilayo.

Malmö utsågs till Sveriges miljöbästa kommun 2021 av tidningen Aktuell Hållbarhet. Malmö Stad ha antagit ett miljöprogram för perioden 2021–2030. Målet är bland annat att den lokala bygg- och fastighetsbranschen ska bli klimatneutral, att utsläppen av växthusgaser ska minska med 70 procent och att staden ska försörjas helt med förnybar energi.

– Jag tycker att det är bra att Malmö satsar på miljön. Det har blivit en cykelstad och nu satsar man på elbussar i kollektivtrafiken. Jag hoppas att den utvecklingen fortsätter, säger hon.

Brand i grannhuset

En annan positiv utveckling är att det gängrelaterade våldet har varit på stadig nedgång sedan 2017. Titilayo menar dock att Malmö fortfarande ses som ”Sveriges Chicago” i andra delar av landet.

Den ruffiga miljön i området öster om Malmö centralstation, Nyhamnen, för tankarna till gangsterfilmer. Inom en snar framtid kommer det att ha förvandlats till en grön, attraktiv stadsdel med tusentals bostäder och arbetsplatser samt affärer, verksamhetslokaler och parker.

– Jag spelar spel online med folk från hela Sverige. De pratar ofta om skjutningar och bilbränder i Malmö, men jag har aldrig märkt av våldet. Jag känner mig trygg och har vänner i hela staden, säger hon.

Däremot funderar hon ofta på hur brandskyddet ser ut där hon bor.

– Jag tänker på det ganska ofta. Det brann i ett grannhus för några år sedan och man håller fortfarande på att renovera det. Jag skulle vilja ha mer information om vad man ska göra om det börjar brinna i lägenheten, säger hon.

Som vi har skrivit om tidigare så var Briab Brand- och Riskingenjörerna AB, först ut i  världen med att utveckla BIM för brandskyddsområdet där brandskydd integreras i Byggnadsinformationsmodellering (BIM). Här kan all information om en byggnad sparas digitalt inför framtiden. Något som kan vara av stor vikt i en snabbt växande stad som Malmö. Kring 2050 beräknas dess befolkning ha ökat från 350 00 till en halv miljon. Även om det byggs i rasande takt så kommer det mesta av bebyggelsen att vara den samma 2050 som idag.

Michael Strömgren är Innovationschef på Briab i Malmö. Han och kollegorna jobbar bland annat med hur man ska kunna säkerställa att byggnader är säkra och samtidigt möjliggöra ett flexiblare användande av dem i framtiden.

– För oss på Briab så handlar det därför mycket om hur vi kan påverka det befintliga, säger Michael Strömgren, Innovationschef på Briab.

Förlegat regelverk

Vi träffas på Briabs kontor i gränsen mot Västra Hamnen som sedan 2001 har utvecklats från ett industriområde i förfall till ett av Malmös attraktivaste områden där de sista byggprojekten beräknas vara avslutade först kring 2035. Det finns emellertid ingen garanti för att de byggnader som finns – eller som byggs nu – kommer att tjäna sina tilltänkta syften i framtiden.

– Covid-pandemin har till exempel visat att vi snabbt kan tvingas ställa om och börja jobba hemifrån, Det kan också svänga ganska snabbt på fastighetsmarknaden. Idag ser kontorsbehoven annorlunda ut jämfört med för två år sedan. För fastighetsägare kan det vara knepigt att veta hur de ska anpassa sina lokaler. Där är digitalisering en möjlighet. Om fastighetsägare har en digital catering över sitt bestånd kan de lättare se hur de kan anpassa fastigheterna till ny verksamhet, säger Michael.

Michael har konsultuppdrag för Boverket att se över hur regelverket för byggande kan göras mer klimatsmart och flexibelt.

– Under pandemin har vi snabbt sett behovet av fler gemensamhetsytor och det lär nog öka i framtiden. Delningsekonomin har ju redan ritat om kartan, säger han.

Ett exempel är Airbnb, Booking.com och liknande verksamheter där hus, lägenheter och rum hyrs ut i kortare perioder. Ofta av privatpersoner.

– Det är ju nästan hotellverksamhet. Våra gamla verksamhetsklasser i byggreglerna, som jag själv var med och tog fram, börjar bli förlegade. Bygger du ett hotell ska du ha ett särskilt brandskyddssystem, bygger du bostäder ska du ha ett annat och för kontor gäller andra regler, säger han.

Reglerna är, med andra ord, inte anpassade för en adaptiv framtid.

– Hur kan vi både säkerställa att vi får säkra byggnader och samtidigt möjliggöra ett flexiblare användande av dem? Det är en stor utmaning som vi jobbar vidare med, säger Michael.

Staden växer inom staden

Öster om Malmös centralstation breder ett stort industri- och hamnområde ut sig. Folktomma, skräpiga gator kantas av förfallna fabriks- och lagerlokaler i betong eller rött tegel. Miljön för tankarna till gamla gangsterfilmer, ljusskygga uppgörelser och tjallare med betongblock kring fötterna som dumpas över hamnkanter. Det är även en byggarbetsplats där höga byggnationer, omgärdade av lyftkranar, börjar ta form. Området kallas Nyhamnen. 2050 ska här finnas upp till 9 000 bostäder samt 21 000 nya och gamla arbetsplatser. Liknande omvandlingar sker runtom i Malmö.

 Malmö växer så det knakar. Det finns emellertid ingen garanti för att de bostads- och kontorsbyggnader som finns – eller som byggs nu – kommer att tjäna sina tilltänkta syften i framtiden.

– Malmö stad gör bedömningen att staden kan växa till en halv miljon invånare i huvudsak innanför Yttre Ringvägen, bland annat genom fortsatt utveckling av Hyllie, Västra Hamnen samt omvandlingsområden som Nyhamnen, Järnvägsverkstäderna i Kirseberg, Jägersro, Toftanäs med mera, berättar Tyke Tykesson som är arkitekt på Malmö stadsbyggnadskontor.

På Malmö stad ser man inga tydliga tecken på att den yngre generationen efterfrågar andra boendeformer än tidigare generationer. Tyke menar även att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser om hur corona-pandemin påverkar byggandet i Malmö.

Tyke Tykesson, arkitekt

– De kontakter jag har haft med aktörer inom bostadssektorn har hittills inte indikerat någon stor förändring. Man bör också ha i åtanke att det är en begränsad del av befolkningen som kan eller vill arbeta hemifrån permanent, säger han.

Potential för industrin

Däremot kan Malmöborna räkna med mer social och miljömässig hållbarhet i framtiden. Detta diskuteras ständigt på olika forum med byggherrar och bostadsbolag samt mellan förvaltningar i Malmö stad.

Den nya stadsdelen Nyhamnen kommer att knyta samma Västra Hamnen med Malmö city.

– Det är svårt att ge en entydig bild av vad som diskuteras och vad som uppnås, men många byggherrar har numera mycket högt ställda ambitioner såväl för det sociala som klimat och miljö, berättar Tyke.

Det är även knepigt att få en helhetsbild om hur strategin med att skapa en blandstad funkar.

– De nya stadsdelar som växer fram, till exempel i Hyllie och Norra Sorgenfri har en god blandning av olika upplåtelseformer och verksamheter. Men det kan alltid bli ännu bättre, säger Tyke.

Avståndet till kontinenten har aldrig varit långt från Malmö. Efter att Öresundsbron öppnade har det krympt ytterligare. (Foto: Shutterstock)

”Från industristad till kunskapsstad” är en flitigt använd slogan om Malmö. I första Malmöartikeln träffade vi Peter Abrahamsson som var den siste knogaren som stämplade ut när Kockumsvarvet lade ned sin verksamhet i Västra Hamnen 2013. Han önskade att Malmö skulle få fler stora industrier så att även de som inte har universitetsutbildning kommer in på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger idag på cirka 15 procent, men det finns potential för en växande industri. Avståndet till den europeiska kontinenten är kort, inte minst efter att Öresundsbron öppnade år 2000, och i Norra Hamnen, eller Malmö Industrial Park, erbjuds etableringsmark för just industrier. Nyligen meddelade ett internationellt företag planer på att bygga en stor batterifabrik i Norra Hamnen. Det kan ge omkring 5 000 jobb. Vi återkopplar till Peter Abrahamsson.

– Det är jättekul. Det kommer att hjälpa oerhört mycket om vi får i gång lite större industrier, avslutar Peter.


Bengt Sigvardsson är frilansjournalist med världen som arbetsfält, men med särskild inriktning på Mellanöstern. Följ oss gärna.

Läs artikel 1 – Haur du sitt Malmö haur du sitt varlden här

Läs artikel 2 – Vissa delar av historien vill man behålla, andra vill man lämna bakom sig här

Läs intervjun med Bengt Sigvardsson här

 

För mer information, kontakta:
Dela eller skicka till en kollega

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@briab.se.

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

Jag förstår