Månadens brandfarliga vara - Augusti

Lite svårt att komma igång får vi tillstå, trots att augusti månads MBV är det lättaste grundämnet som finns. Hursomhelst så kommer det här och vi lovar en höst med mycket spännande och brandfarligt.

Väte är, som sagt, såväl vårt lättaste som vanligaste grundämne. Vätgasen är 13 gånger lättare än luft, färglös, luktfri och smaklös. På grund av molekylens små dimensioner har den även stor benägenhet att läcka och volymflödet i en läcka blir omkring 4 gånger större än för luft vid samma hålstorlek och tryck.

Även om vätgas är lätt och vanlig, är den brännbar och klassad som extremt brandfarlig. Vätgas brinner i luft med en nästan osynlig låga och en temperatur på omkring 2000°C. Vid fullständig förbränning av vätgas bildas enbart vattenånga, men ingen rök. Då vätgas oxideras lätt finns inga större naturliga förekomster utan vätgasen produceras oftast genom sönderdelning av kolväten och den vanligaste tillverkningsmetoden idag är genom att ångreformera metangas. Vätgas kan också uppstå vid reaktion mellan vissa metaller och starka syror eller i samband med batteriladdning. Sist men inte minst bör man känna till att vätgas uppstår som en biprodukt inom många delar av den kemiska industrin. Där är alltså inte primärsyftet med verksamheten att producera vätgas.

Bra att veta

Vid verksamheter som hanterar vätgas, vad behöver jag ha koll på?

• Tillstånd kan krävas, för yrkesmässig verksamhet gäller:
  • 2 liter om verksamheten är publik och hanteringen sker inomhus.
  • 60 liter om verksamheten är publik och hanteringen sker utomhus.
  • 250 liter om verksamheten är icke-publik och hantering sker inomhus.
  • 1000 liter om verksamheten är icke-publik och hantering sker utomhus.
• ATEX – Behöver alltid beaktas.
• I en A-byggnad, med undantag för publika lokaler och bostäder, får högst 60 liter hanteras i varje brandcell. Övriga behållare ska hanteras utomhus eller i särskilt utrymme avskilt i lägst EI 30 och väl ventilera till det fria. Hanteras mer än 250 liter ska utrymmet vara som lägst EI 60 och ventilerat till det fria.
• I bostäder får brandfarlig gas endast hanteras för eget behov, och ej i källarförråd och på vind. I utrymme avskilt i lägst EI 30, skilt från bostaden (ex garage), får högst två behållare med gas förvaras. Gäller dock ej för flerbostadshus.
• I publika lokaler ska gasflaskor större än 5 liter hanteras utomhus eller avskilt i EI 30 och väl ventilerat till fria. Över 250 liter får hanteras i utrymme i som lägst EI 60.
• I en B-byggnad, ex arbetslokal, får enbart behållare för dagsbehov hanteras. I övrigt förvaring som i A-byggnad.
• C-byggnad ska vara av obrännbart material eller isolerad i lägst EI 30 om totala mängden gas är över 500 liter.
• Skyltning ska finnas vid förvaring av mer än 30 liter inomhus eller 250 liter utomhus.
• Ventilation – utrymmen ska vara välventilerade och mynna till lämplig plats.

Projekt där vätgas kan vara aktuellt att fundera lite extra på är till exempel:

• Tankstationer med vätgas
• Batteriladdningsstationer för exempelvis truckar
• Laboratorier och försöksverksamheter
• Anläggningar med bränsleceller

Veckans filmtips är en tysk DIY-video för en flaskkanon som drivs med egenproducerad vätgas.

Tack för denna gången och vi hoppas på vackra sensommardagar så återkommer vi ganska snart med septembers MBV.
Ebba och Jens