Efter Notre-Dame - Briab

Blogg

Efter Notre-Dame - krönika av Michael Strömgren

6 maj, 2019

Branden i Notre-Dame är en väckarklocka. Det finns viktiga lärdomar att dra, även för oss i Sverige. Vi måste börja med att konstatera det motsägelsefulla. Min kollega Johan Hanberger som specialiserar sig på brandskydd i kulturbyggnader uttryckte detta kärnfullt: ”De byggnader vi värdesätter mest har det sämsta brandskyddet. Därtill fyller vi dem ofta med konst och föremål som inte går att ersätta. Brandskyddet måste helt enkelt prioriteras högre.”

Michael Strömgren, public affairs manager of Briab in Paris.

Notre-Dames brandskydd var under all kritik. Arkitekten Benjamin Mouton som ansvarade för utformningen av brandskyddet har nu efteråt, enligt NY Times, uttryckt att han hade antagit att gammal ek brann långsamt. Det är förstås allt annat än sant. Bilder från katedralens vind innan branden påminner snarare om en väl förberedd och staplad brasa. Det räcker med att ha grillat korv över öppen eld för att förstå vad som händer när elden väl tar sig.

Orsaken ej känd

Brandorsaken är inte känd i dagsläget, men det finns ett antal teorier. Vi vet att bränder allt för ofta startar i samband med renovering. Elfel kan också vara en trolig orsak och att det var en anlagd brand kan inte uteslutas, även om polisen i nuläget har rubricerat katastrofen som en olyckshändelse. Oavsett brandorsak är konsekvenserna av branden oacceptabla. Krävande och unika byggnader bygger på ett brandskydd i flera skyddslager. Notre-Dame som är en synnerligen unik byggnad och kanske det främsta exemplet på gotisk arkitektur, hade endast ett skyddslager och som i sig hade brister – t ex. ett brandlarm som krävde mänsklig bekräftelse. Vid larmaktivering skulle vakten springa alla trappstegen upp till vinden för att undersöka om det verkligen brann. Även i bästa tänkbara scenario skulle det ta 20 minuter innan räddningstjänsten kunde vara på plats. Den tiden, i sig, är alldeles för lång då en brand hinner växa till en okontrollerbar storlek under den tiden. I detta fall upptäckte vakten dessutom ingen brand vid den första larmaktiveringen och därmed gick ytterligare kritisk tid förlorad. Först vid andra larmaktiveringen upptäcktes branden och larmet gick vidare.

Notre-Dame after the fire occurred

Ett skolexempel, tyvärr

Notre Dames vind, på nästan 2000 m2, var osektionerad utan brandavskiljande väggar. Det gör att om och när en brand tar uppstår blir det omöjligt för räddningstjänsten att begränsa den. Inte heller fanns det något annan passiv brandskyddsåtgärd, eller någon aktivt system såsom sprinkler. Scenariot med en kraschande spira hade man inte räknat med. Systemförståelsen för brandskydd saknades helt enkelt. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Notre-Dames brandskydd kommer att bli ett skolexempel på eftersatt brandskydd.

Vi behöver en nationell bild av läget

Hur ser det då ut i Sverige? Vi vet att många svenska kyrkor kontinuerligt utvärderar och utvecklar brandskyddet. Vi har själva på Briab utvecklat verktyg för detta åt Kyrkans Försäkring. Särskilt fokus har lagts på våra Domkyrkor som är extra skyddsvärda. I Visby höll vi en brandövning 2017 som tränade räddningstjänsten att prioritera och rädda viktiga föremål. Sen finns det förstås många goda exempel på museum och kulturbyggnader där man aktivt arbetar med brandskyddet. Riksrevisionen konstaterade dock 2019 att många museer saknar en plan för att rädda viktig konst och föremål vid en brand. Deras granskning är bara en skrapning på ytan, och vi saknar en nationell bild av brandskyddet i kulturbyggnader. Vi som dagligen arbetar med frågorna ser alltför många exempel på hur det inte borde se ut.

Veckan efter rapporterade DN om branden i Norsborgs herrgård. Branden tog sig snabbt och 1700-talsbyggnaden var snart utom räddning. Som en närboende uttryckte det: ”Det är ofattbart att elden kan sluka något som tar så många år att bygga upp”.

Sämst på det vi prisar mest

Brandskydd är en prioriteringsfråga, och som vi lätt glömmer bort. Verkligheten är tyvärr att vi tenderar att ha sämst brandskydd i de byggnader som vi prisar mest. I efterhand har stora insamlingar gjorts för återuppbyggandet, och vi vet att en bråkdel av dessa pengar hade kunnat bygga bort risken från början. Beslutsfattare, fastighetsägare & kulturvårdare behöver sätta säkerheten högre. Och vi som kan brandskydd bäst behöver bli tydligare i vår kommunikation – vilka risker innebär ett eftersatt brandskydd?

Kunskapsläget om brandskydd är bättre än någonsin. Den snabba tekniska utvecklingen med digitaliseringen ger nya möjligheter att effektivisera brandskyddet, och höja kvaliteten. Men grunden ligger förstås hos ägare och beslutsfattare – vilka risker har vi råd att ta? Låt därför denna händelse bli en tankeställare. Vad har vi för brandskydd idag, och har vi råd att inte göra bättre?

 

För mer information, kontakta:
Dela eller skicka till en kollega

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@briab.se.

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

JAG FÖRSTÅR