Digitalisering och kulturskifte – två av byggbranschens viktigaste framgångsfaktorer - Brandskydd, Ventilationsbrandskydd, nödbelysning - Briab

Blogg

Digitalisering och kulturskifte – två av byggbranschens viktigaste framgångsfaktorer

5 juli, 2019

En digitaliserad byggbransch med högre kvalitet, större effektivitet och en förändrad kultur som inte tolererar byggfel, det är vad som väntar runt hörnet. Var så god, en titt i kristallkulan tillsammans med Anders Sjelvgren, Generaldirektör för Boverket.

Anders Sjelvgren, General Direktör Boverket

Vi fortsätter ta oss runt i Almedalen för att träffa, prata och resonera med nyckelpersoner för vår bransch nödvändiga utveckling. Skiftet i byggsektorn är senkommet och negligerat på många sätt, menar vi. 100 miljarder kronor slarv och byggfel talar ett tydligt språk, och vi har för länge varit medvetna om problemet utan att lösa det.  Briabs Michael Strömgren diskuterar frågan och andra förändringsbehov med Anders Sjelvgren, Generaldirektör på Boverket.

M.S: Anders, du är konstruktör i grunden, vad fick dig att söka dig till Boverket?

A.S:  Tidigare jobbade jag inom industrin, på stora rökgasreningsanläggningar runt om i världen. Vi jobbade mest med att göra beräkningar i en massa olika länder i världen, och det vi såg då var att om vi kunde jobba med standarder som var gemensamma för många länder så skulle det underlätta otroligt mycket för oss. Då kunde vi använda samma lösningar i olika länder. Så när jag kom till Boverket så ville jag vara med och införa mer likartade regler för hela Europa, för att vi skulle få en större marknad helt enkelt. Det var skälet till att jag hamnade där.

M.S: Det var Eurokoderna?

A.S: Just det, det var Eurokoderna som drev mig. Jag hade ju jobbat med Eurokoder i många år, även i andra delar av världen. Man kunde använde Eurokoder i Asien, det var Europa-gemensamt och det räckte för att man skulle acceptera det där. Jag såg värdet av gemensamma sådana system och att införa det var en drivkraft för mig.

M.S: Boverket är en central aktör i det svenska byggandet. Vad är det som gör Boverkets uppdrag så spännande tycker du?

A.S: Byggnader och infrastruktur är en stor del i hur vårt samhälle utvecklas och vad som händer i samhället. Att få jobba med detta och vara en del i de här samhällsstrukturerna för ett fortsatt framgångsrikt land tycker jag är bland det roligaste man kan göra. Alla de här frågorna har väldigt stor påverkan på hur framtiden i det här landet kommer att se ut. Det gör ju att detta är det roligaste GD-jobb man kan ha, vill jag hävda.

”Byggsektorn är väldigt långsam och konservativ jämfört med andra branscher”

M.S: Nu är det många förändringar på gång: vi har Kommittén för modernare byggregler som utreder byggregel- och kontrollsystemet och ni har själva en hel del uppdrag, inte minst när det gäller digitalisering av byggregler, processer och så vidare. Hela branschen är på språng i den här förändringsresan, varför tror du att det händer nu?

A.S: Byggsektorn är väldigt långsam och konservativ jämfört med andra branscher och jag skulle nog snarare säga att det är andra sektorer som trycker på och tränger sig in i vår sektor. Digitaliseringen kommer från andra områden än från bygg. Nu ser man att bygg är ett område där det går att applicera det man redan har gjort på andra områden. Så jag skulle nog säga att vår sektor har fått ett tryck utifrån som gör att man börjar ändra sig. Det finns en stor konservatism som gör att vi har svårt att ändra oss, men till slut så har vi liksom ”tryckts dit” för att förändringstrycket utifrån är så stort.

M.S: Byggregel- och kontrollsystemet utreds och vi väntar oss förändringar, kanske med större inflytande från byggsektorn själv också. Vad ser du som själva nyckeln till ett effektivt system?

A.S: Jag tror väldigt starkt på vi måste släppa tanken på att ALLA måste förstå byggreglerna. Jag tycker att det viktiga är att professionen ska kunna tolka och förstå dem. Vi behöver öka professionaliseringen och därför ser jag ett behov av att förändra regelverket och gå tillbaka från detaljnivå till en mer övergripande nivå. Och ska vi beskriva regelverket på en övergripande nivå så att vem som helst kan förstå så kommer inte det att fungera, utan det bygger på att den som ska läsa och förstå det här måste ha en hög nivå av professionalism. Det är en tolkning som ska göras av en person med kompetens. Det tror jag är nyckeln, och då kan vi också få möjligheten till fler innovationer där inte regelverket blir avgörande för om man kan vara innovativ eller inte. Och eftersom vi behöver innovationer men samtidigt behålla den säkerhetsnivå som samhället ställer krav på så ser jag det som en viktig förutsättning för att lyckas.

Som jag ser det behöver finnas två spår: ett standardiseringsspår där man använder vedertagna metoder, men också en möjlighet för professionen att tolka de övergripande funktionskraven och använda och tillämpa dem på sitt eget sätt. Men det kräver ett annat kontrollsystem, för vi kan inte använda det system vi har idag. Det tror jag är den stora, viktiga frågan. Jag brukar jämföra med EKS eller BKR, hur säkerhetsklass 1, 2 och 3 beskrivs där: det står inte att om 2 personer dör så är det klass 1, om tre dör är det klass 4 osv, utan det är ett resonemang som beskriver säkerhetsnivån.

Sen diskuteras det bland forskare, på högskolor etc ”vad är det vi menar” och där, bland professionen, finns en förståelse för vad som är säkerhetsklass 1, 2 och 3. Det står inte exakt uttryckt i skrift vad det är men professionen klara av att läsa ut det. Det är så jag tror att vi måste skriva vårt regelsystem också. Vi får möta professionen och fråga dem ”förstår ni?, kan ni tolka och förstå vad det här står för?” För mig handlar det också om att öka möjligheten att göra en god affär på goda grunder, inte på att du rundar systemet utan att du har en större frihetsgrad om du förstår vad det handlar om.

M.S: Vad ser du som den största potentialen inom digitaliseringen?

A.S: Det är flera bitar. Dels tror jag att vi kan öka kvaliteten. Vi kan återupprepa saker, vi kan skapa system för att bättre hålla koll på vad vi gör och då kan vi öka kvaliteten. Vi kan också effektivisera väldigt mycket. Och effektivisering kan man ju tycka kanske är lite trist på ett sätt, men det innebär ju att vi kan sänka våra kostnader och öka kvaliteten. Och det är viktigt, vi måste göra det.

Om man tittar på produktivitetsutvecklingen i den här sektorn så är den ju helt värdelös, jämfört med andra sektorer om jag ska vara ärlig. Sen säger alla att ” det är ju mer inkrom i byggnader”, men så är det ju med alla produkter, de har blivit mer avancerade. Men vi har inte lyckats sänka våra kostnader och effektivisera, och där tror jag att digitaliseringen kan öka möjligheterna och driva på de här processerna.

”Om man tittar på produktivitetsutvecklingen i den här sektorn så är den ju helt värdelös, jämfört med andra sektorer om jag ska vara ärlig.

Sen tror jag även att digitaliseringen utifrån ett planeringsperspektiv kan öka demokratiseringen och möjligheten att förstå vad som händer. Om man tittar på en plankarta idag så är den inte så lätt för gemene man att förstå, men digitaliseringen ökar ju möjligheterna att visualisera saker som gör det lättare för medborgarna att förstå vad som kommer att hända och hur saker och ting kommer att se ut.

M.S: Där blir ju digitaliseringen en form av kommunikationsverktyg kan man säga?

A.S: Precis, ett verktyg som kan förmedla värdet av vad det handlar om. Man kan se tydligare och få en större förståelse av hur det kommer att bli, vad det kommer att betyda för mig som granne/medborgare. Man kan minska risken och osäkerheten.

M.S: Så digitaliseringen kan vara en av nycklarna för att byggsektorn ska kunna öka produktiviteten och höja kvaliteten. Men hur långt kan vi komma, jämfört med andra industrier? Ta till exempel fordonsindustrin som har stenkoll på varenda komponent och material och som återkallar bilar om man upptäcker brister. Kommer  vi att kunna nå den precisionen även inom byggindustrin?

 ”Vi gör fortfarande likadant som för 60-70 år sedan, och har inte tagit in det industrialiserade sättet att arbeta”

A.S: Ja, det är jag övertygad om, och varför vi inte redan har gjort det är för att vi ju inte har industrialiserat den här sektorn. Vi gör fortfarande likadant som för 60-70 år sedan, och har inte tagit in det industrialiserade sättet att arbeta. Jag tror att om vi får igång industrialiserade processer så är det naturligt att följa sina produkter för att kunna utveckla dem, och då får vi kunskaper.

Jag tror väldigt mycket på cirkulär ekonomi och då måste du veta vad som finns, du måste snabbt kunna plocka bort det och ersätta det. Och då måste du ha en helt annan kunskap om vad du har stoppat in i din byggnad och om var det finns någonstans. Jag tror absolut att vi kan komma lika långt, vi är bara så långt efter i både tankesätt och arbetssätt. Där har vi en lång väg att gå.

M.S: Och det är klart att digitaliseringen gör att vi får bättre koll på vår data och underlättar kontrollen på det vi har bygg.

A.S: Just så, och om det uppstår något fel eller om något händer så kan vi också lätt ta reda på saker som hur många ställen finns det här felet på ? Hur många byggnader måste vi åtgärda? Vi kan simulera och få koll på saker på ett helt annat sätt.

M.S: Jag tänkte att vi ska prata lite mer om olycksaspekten i byggnader. Att förhindra olyckor är det kanske äldsta vi har reglerat i samhället, det har länge funnits regler för att förhindra att hus och byar rasar ihop. Men om man tittar på mer modern tid så ser vi att det är efter större olyckor som vi har haft stora förändringar av kraven. Det är ofta en reaktiv process, man agerar efter att något har skett. Vad ser du för utmaningar med samhällets regleringar efter större olyckor som sker mer sällan, som byggnadsras eller större bränder?

”Det är ju så med de här sällan-händelserna att när de väl inträffar så har vi en tendens att överreagera”

A.S: När jag jobbade internationellt såg jag att många länder ändrade sina regler efter ett det hade varit en jordbävning. Men det var inte de de byggnader som var dimensionerade för jordbävning som rasade, men trots det höjde man nivån. Och det är ju så med de här sällan-händelserna att när de väl inträffar så har vi en tendens att överreagera. Det är nästan omöjligt att hindra och det är nog snarast frågan om det politiska systemet kan hantera det på något annat sätt. Man måste visa handlingskraft. Det tycker jag är en stor utmaning för att vi inte ska hamna fel. Jag tror att det är väldigt svårt, både vad gäller konstruktion och brand. Skulle en tiovåningsbyggnad rasa så skulle det bli väldiga diskussioner om vad som var rätt och fel i den. Det är en utmaning för mig som ansvarig för ett regelsystem – den dagen det händer kommer det vara svårt att hålla resonabla diskussioner om vilka ändringar vi måste göra i regelsystemet.

Problemet är också att när vi ändrar regelverket så kommer vi inte att kunna se effekterna av det. Det är så sällan det går snett, det är en fördröjning och det är så komplexa system med så många saker som måste sammanfalla för att det ska hända som kanske var regelförändringen. Det gör det väldigt svårt att se och förstå effekterna av det. Det gör att det blir väldigt komplext att ge sig in i det här systemet.

M.S: Ett färskt exempel är Grenfell Tower. Där var det plastisolering och plastmaterial med aluminiumskikt, men i övrigt var det en betong- och stålbyggnad. Men nu har man förbjudit brännbara material i ytterväggar från 18 meter och uppåt, vilket förstås drabbar träbyggnader också, men det får också en massa andra effekter när man går tillbaka till preskriptiva krav genom att förbjuda, istället för att ställa ett funktionskrav.

A.S: Ja, vi hade sådant fall rätt nyligen i Sverige också när det gällde att förbjuda enstegstätade fasader. Men vad är egentligen en enstegstätad fasad? Då ville man förbjuda det för det hade skett olyckor.

M.S: Ja, det är lätt att man letar efter en enkel och snabb lösning, utan att tänka på konsekvenserna ur ett systemperspektiv.

”Är det rot-orsaken att det var ett brännbart material, eller är rot-orsaken något annat?”

A.S: Ja, rot-orsak tycker jag är intressant att prata om. Är det rot-orsaken att det var ett brännbart material, eller är rotorsaken något annat? Där har vi en tendens att inte gå alla steg nedåt och undersöka rot-orsaken: är det något kontrollsystem eller är det utbildning eller något annat? Vilken är den egentliga orsaken till att det här har hänt? Det är ett väldigt viktigt arbete att göra så att man inte överreagerar på den exakta händelsen, snare än reagerar på den exakta anledningen till att det händer.

Är det så att vi har ett system som innebär att folk kan göra lite hur som helst, ja då kommer man att göra en annan typ av fel en annan gång av ett helt annat skäl men som kanske kommer att göra att du får en lika stor olycka. Men du har inte åtgärdat det som är rot-orsaken. Därför får man ha lite is i magen när sådana här olyckor händer.

M.S: Ni har konstaterat i en rapport förra året att vi har byggfel i storleksordningen 60-110 miljarder om året. Byggsektorn står för uppemot en fjärdedel av Sverige BNP, varför har man inte lyckats förhindra slöseriet? Det handlar om så mycket pengar, det borde finnas incitament…

”Det är alldeles för lätt att skicka kostnaden vidare i systemet”

A.S: Ja, man kan ju jämföra med industrin som har helt andra, mycket lägre, nivåer och toleranser vad gäller fel och där man verkligen jagar fel. En sak tror jag är just det att vi inte har industriella processer. Varje gång vi bygger börjar vi om från början, det tror jag är ett av skälen.

Sen är det också alldeles för lätt att skicka kostnaden vidare i systemet. De här hundra miljarderna är det ju inte fastighetsägarna som pungar ut med, utan det som händer är att vi får mindre skola, mindre sjukvård och att det blir dyrare för människor att bo… Det här skickas vidare i flera led, utan att någon egentligen tar ansvar för att den här kostnadsökningen har uppstått. Trycket har inte funnits på att ”detta är inte acceptabelt”, utan det har kunnat åka igenom systemet och då blir det inte intressant att åtgärda. Det tror jag är en av orsakerna till att vi har hamnat där.

M.S: På seminariet om byggfel tryckte ni mycket på att ett kulturskifte behövs. Men för att minska byggfelen i svenskt byggande, vad är viktigast? Är det kulturskiftet, digitaliseringen eller det nya byggregel- och kontrollsystemet eller är det något annat som måste till?

A.S: Jag tror faktiskt att ett kulturskifte är en väldigt viktig fråga. Många gånger vet vi vad som är rätt, men så länge var och bara gör sitt eget och struntar vad som sker vid sidan om så kommer vi att fortsätta att göra fel och bygga fel. Men om vi får till ett annat sätt att se på fel och där vi reagerar, oavsett om det är inom vårt eget ansvarsområde eller ej, där vi ser att något inte är OK. Eller att vi är mer intresserade av att någon reagerar på att ”så här kan vi inte göra”, då kommer vi att minska de här felen. Och det är en kulturskillnad, idag tittar alla på sin egen lilla del och bryr sig inte så mycket om vad som händer vid sidan om, men om alla hjälps åt för att den här slutprodukten ska bli riktigt bra, då kommer vi att hjälpas åt med att hitta felen också.

Jag tror att kulturförändringen är en viktig sak, för då kommer man åt många andra problem också. Sektorn har börjat prata om att man vill se en kulturförändring, man har en nollvision om döda i arbetsmiljöolyckor, man pratar om ID06, att alla ska vara seriösa, betala skatt etc. Man jobbar tillsammans med det, för man vill att sektorn ska stå för något annat, och i det kommer kulturdiskussionen in, och får man till det så kommer vi att kunna nå väldigt långt.

M.S: Byggsektorn har ett nytt driv nu?

A.S: Ja, för man vill och måste locka till sig nya, unga människor och då måste man visa att man står för något sunt och bra.

För mer information, kontakta:
Dela eller skicka till en kollega

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@briab.se.

Briab – Brand & Riskingenjörerna AB förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

JAG FÖRSTÅR